Visserligen älskad av läsarna och en storsäljare, men långt ifrån genreförfattare med krim som specialitet. Istället präglas hennes trilogi om Jana Kippo och hennes färd över landet på jakt efter spillrorna av sin familj – ”Jag for ner till bror”, ”Vi for upp till mor” och ”Sen for jag hem” – ev egensinnigt språk, komplexa karaktärer och en intrig som svämmar över av infall och förvecklingar.
– Just därför tror jag att det kan bli bra, jag kan tillföra den litterära gestaltning som är helt nödvändig för att skriva en roman men som ibland saknas i krimlitteraturen. Jag ska ju skriva mina egna böcker och inte försöka göra någon slag kopia så jag tänker att jag kan lägga till en omsorg om karaktärerna och om miljöerna och ta ut svängarna mer.
Karin Smirnoff är en hängiven läsare av Milleniumböckerna, inte minst Stieg Larsson ursprungliga trilogi.
– När de kom ut runt 2005 var det något nytt, att föra samman det här stora samhällsengagemanget med väldigt starka karaktärer, säger hon.
Och karaktärerna: Lisbeth Salander och Mikael Blomqvist, är ett av huvudskälen till varför Karin Smirnoff vill fortsätta på historien, som David Lagercrantz redan tillfört tre nya böcker, efter Stieg Larssons död.
– Det känns väldigt kul att jobba vidare på karaktärer som är så pass mångfacetterade som de är.
När Lagercrantz började skriva sina böcker var reaktionerna starka och negativa, det kallades gravplundringar och cyniskt profiterande på en död mans skapelse. Karin Smirnoff har lite svårt att förstå den kritiken.
– Jag tänker att jag producerar läsvärda böcker som tar vid i en tradition.
Hon har redan börjat skissa på de tre böckerna som finns inplanerade, skrivit ett synopsis, men hon vill inte berätta för mycket om vad de ska handla om. Mer än att de börjar norröver.
Dessutom är det högst oklart om planen kommer att följas.
– Jag är ju inte en planerande författare utan skriver mycket på känsla. Det är skitsvårt att veta hur mycket jag kommer att följa med mina idéer.