Av de 102 Hollywoodfilmer från 2013 som har undersökts innehöll endast 17 karaktärer som identifierade sig som homosexuella, bisexuella eller som transpersoner. I de flesta fall var karaktärerna dessutom grovt stereotypa och skildringen nedsättande, enligt amerikanska organisationen Glaads undersökning.
– Alla som inte är vita män är nästintill osynliggjorda. De flesta hbt-personer representeras av en vit manlig karaktär vars enda syfte är att vara en del av ett skämt, som oftast görs på karaktärens bekostnad, säger Wilson Cruz, talesperson Glaad som jobbar för att öka representationen av hbtq-personer inom olika medieformat.
Cheferna inom filmindustrin skyller på att det saknas manus med hbt-karaktärer samtidigt som manusförfattarna säger att filmindustrin inte efterfrågar sådana filmer. Och där stannar utvecklingen, menar Wilson Cruz.
– Filmstudior har ett ansvar att inte behandla hbt-karaktärer som vandrande skämt eller som i vissa fall vandrande slagpåsar. För att inte tala om skildringen av transpersoner. 2012 fann vi inga trans-karaktärer och 2013 hittade vi två som fick oss att önska att de inte hade blivit inkluderade alls. De var stötande och depraverande, säger Wilson Cruz.
USA:s största kulturexport
Hollywoodfilmerna är USA:s största kulturexport och filmerna står även för de flesta biobesöken och en stor del av biljettintäkterna i Sverige. Iron Man 3 var den tionde mest sedda filmen i Sverige under 2013. I filmen är den enda homosexuella karaktären inte med i filmen i mer än åtta sekunder.
Filmernas globala spridning är en av anledningarna till att organisationen har valt att undersöka representationen av hbtq-karaktärer i dem.
– I länder där diskussioner om hbt-personers rättigheter är förbjudna och i vissa fall olagliga är det av största vikt att Hollywood gör en insats att skildra hbt-personer på ett riktigt och ansvarsfullt sätt.
Endast sju av de 17 filmer som hade en hbt-karaktär klarade av Vito Russo-testet, ett test som är inspirerat av Bechdel-testet. För att klara testet ska filmen innehålla en hbt-karaktär. Karaktären ska inte bara definieras utifrån sin sexuella läggning eller könsidentitet och hen ska påverka åtminstone delar av handlingen i filmen.
– Testet mäter inte filmes kvalitet eller ens kvalitén på representationen. Det är helt enkelt ytterligare ett redskap som tittaren kan använda för att undersöka närvaron av hbt-personer i filmerna som man tittar på, säger Wilson Cruz.
Fotnot: I Glaads rapport har organisationen utgått från begreppet lgbt, som motsvarar svenskans hbt (homosexuella, bisexuella och transpersoner).