SVT-journalisterna Christian Catomeris och Knut Kainz Rognerud gjorde tv-dokumentären ”Det slutna sällskapet” om skandalerna kring Akademien och Jean-Claude Arnault. Nu har de gett ut boken ”Svenska akademien – makten, kvinnorna och pengarna” för att berätta om det som hände innan och som har lett fram till dagens situation. De letar sig tillbaka till slutet av 1800-talet och den ständige sekreteraren Carl David af Wirsén.
– Akademien håller vid den här tiden på att gå under, mycket på grund av sin ständiga sekreterare som förnekar nästan all modern litteratur, och på grund av ekonomiska oegentligheter, säger Christian Catomeris.
Men den man som alltså håller på att ta död på Akademien är också den man som ska rädda institutionen. Alfred Nobel dör och testamenterar sina pengar till ”akademien i Stockholm” med ambitionen att de ska delas ut som ett årligt pris. Det finns många som tycker att Svenska akademien inte ska acceptera pengarna. Enligt Gustav III:s intentioner ska akademin syssla med det svenska språket och inte bry sig om utländsk litteratur. Men Carl David af Wirsén inser vilken betydelse det kan få och driver igenom att Svenska akademien ska förvalta prispengarna.
– Plötsligt blir den här fattiga akademien en av de rikaste kulturinstitutionerna i världen, säger Christian Catomeris.
Prisar sina egna
Priset är nytt men Svenska akademien är fortfarande ett ärkekonservativt slutet manssällskap. Ledamöterna är män som känner varandra, som väljer in varandra, som har vuxit upp tillsammans och som ofta har gått i samma skolor. Det här ska fortsätta att prägla Akademien långt in i framtiden. Kanske ända fram till i dag. Och det visar sig i siffror som att Nobelpriset i litteratur har gått till kvinnor bara 14 gånger och att svenska författare har fått priset hela åtta gånger, vilket gör lilla Sverige klart överrepresenterat.
Att Svenska akademien har prisat sina egna ledamöter löper som en röd tråd genom historien.
– Det här satte man i system tidigt. Det blev inte så stor uppmärksamhet kring det på 1800-talet, för då hade akademien inte så mycket pengar. Men med Nobelpriset fick de det. Många av de största stipendierna, de med mest pengar, gick regelbundet till Akademiens egna ledamöter, säger Knut Kainz Rognerud.
Ledamöter förändras
I boken ägnas ett kapitel åt Vilhelm Moberg och de två arbetarförfattarna Harry Martinson och Eyvind Johnson som kom att väljas in i Akademien och som 1974 också fick dela på Nobelpriset. Moberg var starkt kritisk till Akademien som han ansåg var en konservativ och korrumperad institution som dessutom hade före detta nazister bland ledamöterna. När hans vänner Martinson och Johnson accepterade en plats i Akademien tyckte han att de svek sina ideal. I brev till vännerna och också offentligt återkom han till hur Akademien gång på gång prisar sina egna ledamöter. 1962, mitt under den här pågående konflikten, har de aderton fått akademipriser 38 gånger, 25 gånger under tiden som de själva suttit i Akademien.
– Vi började rota i det här och det intressanta var att Johnson och Martinson var unga arbetarförfattare, de var radikala och de förändrade sättet att skriva på i Sverige. Men de förändras under den här tiden med Akademien. Deras syn på världen och på pengar förändras, säger Knut Kainz Rognerud.
Kostat en miljard
Pengar. Mycket av Svenska akademiens historia handlar om pengar. I boken avslöjas också hur projektet med Svenska akademiens ordbok, en historisk ordbok som ska beskriva alla ord i skriven svenska från 1521 till i dag, har tillåtits kosta de svenska skattebetalarna mer än en miljard kronor. Ledamöter har tjänat pengar privat på det här jätteprojektet, som skulle ta tio år men som 50 år efter att det inleddes fortfarande inte är färdigt.
Pengarna var också anledningen till att ständiga sekreteraren Sara Danius redan innan den stora krisen bröt ut när skandalen med Jean-Claude Arnault och kopplingarna till Akademien avslöjades, hade hamnat i konflikt med en grupp inom Akademien, den så kallade språkkommittén. Sara Danius har börjat oroa sig för hur medlemmar i den här gruppen verkade sko sig själva på Akademiens arbete. Samma medlemmar som sedan röstade emot Danius i den förtroendeomröstning som tvingade henne att avgå.
”Hänger på dem själva”
Nobelpriset räddade en Akademi som höll på att dö på grund av sin egen konservatism för drygt 100 år sedan. I dag ska Svenska akademien meddela vem som ska få året pris. Kommer Nobelpriset att rädda Akademien igen?
– Det är mycket pengar som är kopplade till Nobelpriset och Nobelstiftelsen. Det hänger också ihop med Sveriges anseende internationellt. Så det finns många som vill kunna säga att nu lämnar vi det här bakom oss. Men vi har kunnat visa på problematiska strukturer. Många av personerna som var inblandade är ju kvar, säger Rognerud.
– Det hänger mycket på dem själva nu. De som sitter kvar och de som har valts in. Det finns flera som har påtalat att det behövs förändringar men det finns också de, den kärngrupp som kom i konflikt med Danius, som sitter kvar. Så hur det här kommer att utvecklas, det vet vi inte, säger Catomeris.
