­Kärleksfull flirt med 70-talets ­splatterskräck

Jag vet inte om vintage­skräck är ett ord, eller om jag just hittade på det. Men det är definitivt ett sätt att sammanfatta Ti Wests nya slasherfilm ”X”. Hela filmen känns som en homage och kärleksförklaring till subgenren grindhouse som var stor på 70-talet. Det handlade om lågbudget­filmer gjorda för drive in och lågprisbiografer, med så mycket våld, sex och splatter som gick att trycka in.

En speciell tipp på hatten skickar ”X” till ”Motorsågsmassakern”, och precis som sin föregångare är ”X” full av ­genuin filmkonst. Det är ­heller inget lågbudgetverk utan hela filmen skiner av snyggt kameraarbete, välspelad dialog, en palett av filmtrick som man knappt kunde drömma om på 70-­talet och en stämning som byggs upp länge och väl. Det tar nästan exakt en timme innan första blodspillan, men sedan stänker det istället desto mer.

Jag har personligen aldrig varit så nere med splatter eller gore, men det här är bra på riktigt, och oerhört bra inom sin genre. Men det gäller att man har mage för, ska vi säga, starka visuella, kroppsliga intryck, om man ska se ”X”.

Handlingen utspelar sig 1979 (såklart, med tanke på alla blinkningar bakåt). Ett löst sammansatt gäng av halvprofessionella porrfilmsskapare har hyrt ett hus av ett äldre par, Howard och Pearl, någonstans i Texas utmarker. Där ska de göra porrfilm, utan det äldre parets vetskap. När Pearl ändå ser skymtar av vad som försigår i gästhuset väcks känslor. ­Allehanda känslor, och kanske inte nödvändigtvis de du nu tror. 

Det är lätt att tänka att rätt våldsporrig film, som dessutom kretsar kring en faktisk porrinspelning, ska innehålla en hel del hel- och halvunket material. Men Ti West väver in voyeurismen som en del i handlingen och skickar, utan att spoila, ett långfinger till vissa gamla ”regler” i skräckfilm om vem eller vilka som ”förtjänar” att dö eller överleva. 

”X” gifter perfekt samman gammalt och nytt och är en trolig ny klassiker inom sin genre.