Jonathan Naraine var 13 år när hans föräldrar fattade ett beslut som kom att forma hela hans liv. Efter att ha kört ett oräkneligt antal mil för att titta på torp och gårdar hade de äntligen hittat sitt drömhus – en gammal gård utanför Mellerud i Dalsland. Med basen fortfarande kvar i villan i Backa började familjen tillbringa allt fler helger och lov på gården. Efter ett par år skaffade de får, som gav gödsel nog att driva upp grönsaker varje sommar. Jonathan fick se hela det kretslopp som krävs som för att vi ska få mat på bordet. Första gången han fick smaka på lammkött från gårdens egna djur var som en uppenbarelse.
– Jag bestämde mig för att aldrig mer äta kött som inte var ekologiskt producerat, säger han.
Samtidigt hade Jonathan hunnit börja på Donnergymnasiets naturlinje, där han upptäckte teorierna om permakultur, alltså hållbar odling. Ju mer han lärde sig om industriell matproduktion och vilka alternativ som finns, desto mer övertygad blev han om att något måste förändras i hur vi lever i moderna samhällen.
Den övertygelsen ledde in på arkitektprogrammet på Chalmers, där Jonathan började direkt efter studenten. För att leva hållbart måste vi bygga och organisera våra städer hållbart, tänkte han. Ett projekt han drog igång under utbildningen var Food Rescue Project. Det går ut på att man bjuder på en festmåltid som man lagar tillsammans av överbliven men fullt ätbar mat, som samlats i samarbete med Allwin.
Återanvända regnvatten
2012 ställde Jonathan upp i innovationstävlingen Biomimicry Student Design Challange, som uppmuntrar till att lära av naturens egna processer. Tillsammans med fyra andra studenter tog han fram ett system som tar vara på regnvatten, som sedan kan filtreras och återanvändas på olika sätt i en byggnad. Det blir ett kretslopp av vatten och näring, där till exempel diskvatten kan återanvändas till bevattning av växter. Produkten gick till final i tävlingen, men än viktigare var att det ledde till att Jonathan startade företaget Visual Water tillsammans med två av de andra gruppdeltagarna, Hanna Johansson och Victoria Bengtsson. Senare anslöt även Cristina Ramos Caceres. Förutom vattenprojektet håller de just nu på att utveckla en konsultverksamhet för att hjälpa kommuner att komma igång med och utveckla stadsodling.
–Vår idé är att vi går ut i staden och ser vilka aktörer som kan börja samarbeta, säger Jonathan. Det kan vara restauranger och en lokal odlare till exempel.
De letar också upp ytor, både gröna och grå, som Jonathan uttrycker det. Redan gröna platser kan anpassas för odling, men också gråa betongtak eller asfaltplaner som inte används kan passa perfekt för pallkragar med grönsaker.
– Att satsa på stadsodling kan ge både ekonomiska fördelar – som ekologisk, närodlad mat och nya arbetstillfällen – och social gemenskap till en stad, säger Jonathan.
”Kan växa mer”
Just nu har de kontakt med en första kund. Jonathan har egentligen sin master kvar i på arkitektutbildningen, men den kan han tänka sig att vänta med om allt går vägen med företaget.
– Jag jobbar ju redan med det jag vill. Förhoppningsvis kan även Food Rescue Project ta fart och bli något större. Projektet finns redan ute på flera fakulteter på Göteborgs universitet och Chalmers, men det kan växa ännu mer.
