Karl-Bertil Jonssons pappa Tyko blir dagligen mer förmögen på bordslöpare och tomtebloss. Han uttalar ordet ”kvartalsrapport” på ett nästan sexuellt sätt och skäller ut sin Robin Hood-aktivist till son. För Jonas Karlsson tog det nästan fyra timmar sminktid varje morgon för att få på sig fusk­valkar och ansiktsprotes innan inspelningen drog igång.

– Jag såg till att gå på toaletten innan, för det var så krångligt. Sedan fick jag hålla mig. Vid måltiderna åt jag med sugrör, för det var så svårt med mustaschen, berättar Jonas Karlsson roat.

Att få spela in långfilmen var en dröm.

– Under uppväxten var Karl-Bertil nästan heligare än Kalle Anka hemma hos mig. Jag är en av dem som i princip kan alla repliker i den tecknade ­versionen, säger Jonas Karlsson.

Tyko – en klassresenär

Storfilmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” får premiär 12 november och är en utbyggd version av Tage Danielssons och Per Åhlins original från 1975. Här har de välkända tecknade scenerna förvandlats till en julmustig kostymfilm i efterkrigskänsla. Förutom en tillagd sidohistoria från ett barnhem får publiken blicka ännu djupare in i Karl-­Bertils värld. Bland annat genom roliga scener på varuhuset där pappan Tyko håller jultal:

”Kära anställda. Nu nalkas de dagar som får det att tindrar lite extra i våra ögon. Kort och gott, den tid då Jesus kristus i ­krubban säljer som allra bäst.”

I långfilmen framkommer att pappan är en klassresenär som börjat med tomma händer.

– Tyko är på många sätt kapitalismen personifierad. Men när jag och regissören Hannes Holm började fundera mer på det så kom vi på att Tyko egentligen är en uppkomling. Han är nyrik. Hela hans drivkraft är att bli rik och mäktig och passa in bland den riktiga överklassen, säger Jonas Karlsson.

”Gott på riktigt”

I och med sonen Karl-Bertil Jonssons civilkurage och idéer om ekonomiskt utjämnande får pappan också ett uppvaknande, menar Jonas Karlsson.

– Han tänker: Vad fan, vad är det här? Det är ju bara massa tjafs och folk som gör sig till. Du grabben har ju gjort något som är gott på riktigt.

Längs vägen är Tyko knappast någon idealpappa. Han brusar lätt upp, intresserar sig inte för sin sons tankar utan upprepar istället mottot om att pengar är viktigast av allt.

– I det fallet är Tyko barn av sin tid. Det är inte så mycket känslopjosk. Det är mest att tjäna pengar och göra sin plikt, konstaterar Jonas Karlsson.

Du är också pappa. Vilka värderingar vill du föra vidare till dina barn?

– Jag försöker få mina barn att känna att de är bra som de är och gör så gott de kan, och tänker mig nog snarare att föräldraskapet mest går ut på att försöka ge sina barn så god självkänsla som man kan. Sedan försöker jag nog att hjälpa dem att hitta lusten i det de gör, och att visa att man ska försöka avsluta det man påbörjat. För det blir roligare då. Det tror jag på, säger Jonas Karlsson.

Han fortsätter:

– Jag har tre barn, och det jag har reflekterat mest över är hur olika de är. De behöver så olika saker alla tre. En behöver verkligen höra ”pröva lite till, ge det en chans”. Den andra behöver höra ”vet du vad, det är bra nu, nu får du vila”. Man måste känna sig för.

Vad gör Karl Bertil Jonsson aktuell idag, 46 år efter den tecknade filmens premiär?

– Det finns otroligt många aktuella referenser. Klassklyftorna, bland annat. Det är fint att Tyko får komma till insikten att det är roligt att tjäna pengar, men att det finns en gräns.