– När jag slipade på båten imorse för att fernissa så lyssnade jag på det vackraste jag har hört i mitt liv. Sibelius femte symfoni och det som kallas Svantemat. Det är så fruktansvärt mäktigt, säger skräckmästaren saligt.
Han ger ett påtagligt muntert intryck. Detta trots att han nyligen fyllt väggarna skrivarboden med idélappar av typen ”Blir itusågad”, ”Får Nokian nerkörd i halsen”, ”Blir flådd med elektrisk hyvel”. Uppslag till en kommande roman om en bonde som hämnas på mäklarna som förstört hans liv.
– Det är hemskt, men det sånt jag tycker är roligt. Ingen kommer att vilja läsa den boken, skrattar han.
Har du någon som ansvarar för den psykiska arbetsmiljön i skrivstugan?
– Haha, nej. Något fel är det väl på mig ... Jag är genomgående en rätt lycklig och – tycker jag själv – en rätt okomplicerad människa. Men parabolen är riktad mot den här typen av bilder och teman. Jag får inga andra idéer, säger han.
”Ingen bimbo”
”Das Unheimliche” är ett psykoanalytiskt begrepp som dyker upp i huvudet när jag läser John Ajvide Lindqvists romaner. En term för den kusliga känsla som kan uppstå när det trygga visar sig innehålla element som inte passar in och förvandlas till något o-hemlikt (unheimlich). Som diskbänksrealismen med vampyrer i ”Låt den rätte komma in”, eller den obehagliga ”Människohamn” med våldsam skräck i skärgårdsidyll.
Nya romanen ”Verkligheten” är inget undantag.
Heidi Hallberg kallar sig livsstilschoach och är stjärna i den populära realityshowen ”Hemma med Hallbergs”. Familjen lever i materiellt överflöd under ständig kamerabevakning och regi, tills dagen då Heidi gör en obehaglig upptäckt: Verkligheten har revor.
Någon har rotat i bokhyllan. En favoritmugg är försvunnen. Heidis egen hand syns genom dörren till sonens rum. Plötsligt syns tecken överallt.
Genom influencermammans skenande paranoia blir ”Verkligheten” en mörk uppgörelse med samtidens besatthet av fejkad och tillrättalagd realism. Om att vara fast i en form av simulering som ska föreställa liv.
– Texten började lira när jag insåg att huvudpersonen är jävligt smart. Heidi är inte en bimbo som bara vill visa upp sig för kamerorna, utan tvärtom en intelligent och beläst människa som lider av den här situationen som hon har försatt sig i. Hon har ett konstant ifrågasättande av sin identitet, säger John Ajvide Lindqvist.
Kardashians och Ingrossos
Kardashians och Wahlgren/Ingrosso är kändisklaner som ekar starkt i skräckförfattarens realityfamilj Hallbergs. De bär sponsrade kläder, lanserar smink i livesändningar på sociala medier samtidigt som allt filmas och sänds på teve.
Publikens engagemang mäts också ständigt, vilket skapar en obehaglig konkurrens mellan familjemedlemmarna. Dessutom slängs regisserade konflikter in för att det ska bli ”bra tv”.
Men när ”Verklighetens” huvudperson Heidi ifrågasätter, rycker hennes man bara på axlarna: ”Är ju så det funkar. Nuförtiden.”, ”Det är vårt levebröd, sötnos.”
Jag läser in en tydlig samtidskritik i ”Verkligheten”. Vad är det du vill säga om influencers?
– Jag är nog för gammal för att ha några egentliga åsikter om det här ...
Det verkar inte så när jag läser. Det är ju en mardömslik tillvaro du målar upp?
– Jag har spunnit en fri fantasi om ett fenomen som jag tycker är obegripligt. Utifrån mitt gubb-perspektiv är hela upptagenheten kring influencers och reality helt obegriplig.
Vad är obegripligt?
– Dels den enorma påverkan som influencers har, att så många låter sina livsval vägledas av människor som är genomsponsrade och som bara spelar en roll. Men också att vara en sådan person. Det blir ju ett väldigt konstigt och artificiellt sätt att leva på, säger John Ajvide Lindqvist.
”Skitliv i en skitvärld”
Jag förstår vad han menar. Nästan alla sociala medie-användare kan känna igen sig i plågan med den konstanta utifrånblicken. Hur kommer det här se ut på bild? Känslan av att livet ska kureras och lajkas snarare än att levas.
”Jag slås av den plågsamt banala insikten att allt detta är mycket ytligt och att vi lever skitliv i en skitvärld.” konstaterar huvudpersonen Heidi krasst i en scen.
Vilka realityserier och influencers har du tittat på i din research?
– Det här är det bedrövliga. Jag har aldrig sett ett enda avsnitt av en realityshow. Och det är ju snudd på förmätet att skriva en hel roman som är så inne i det jag aldrig själv ha tagit del av. Men jag har sett trailers och läser alltid nöjessidorna i tidningen, så lite koll på skandaler i realityvärlden har jag. Och så är jag väldigt bekant med hur en tv-produktion går till.
Är du rädd för att ses som en teknikfientlig boomer-gubbe nu?
– Hahaha. Å gud ... Jag var orolig redan med min första bok att folk skulle tro att jag var sjuk i huvudet. När jag läser in mina böcker som ljudbok tänker jag ”Herregud, hur har jag kunnat skriva det här?” säger John Ajvide Lindqvist skrattande.
Så tänker han efter.
– Teknikfientlig boomer-gubbe? Det är väl det jag är. Så det är okej om jag framstår som en sådan.
