Game of Thrones-böckernas författare George R.R. Martin påstår själv att han är feminist, för ”att vara feminist handlar om att behandla män och kvinnor likadant”.
I tv-serieversionen av böckerna, där säsong 5 har premiär 13 april (HBO Nordic), har tjejer kallats ”cunts”, fått knivar i livmodern, hotats med sexuellt våld stup i kvarten (till och med barnen) och våldtäkt har visats ett par gånger. Snygga prostituerade visas i kittlande scener, men det faktum att flickorna inte haft något annat val än att sälja sina kroppar ignoreras. Scenen där den onda barnkungen Joffrey tvingar en prostituerad att misshandla en annan, kickade igång Emily McCombs på sajten XO Janes posttraumatiska stress.
Är Game of Thrones bara misogynt kvinnovåld varvat med mjukporr-versionen av tomtar och troll? Nja.
En raritet på tv-skärmen
Förutom det faktum att serien är ovanligt påkostad med bra skådisar, är det framför allt de komplexa kvinnliga huvudpersonerna – en raritet på tv-skärmen – som lockar många feministiska tittare. Kvinnorna i serien försöker ta sig till toppen genom att ta kontroll över sitt liv – även om förutsättningarna suger.
Serien innehåller en rad coola kvinnor, som riddaren Brienne of Tarth, prinsesskrigaren Arya och drakdrottningen Daenerys. Dock, som kritiker påpekat, hamnar de ofta i en av två kategorier: feminina, förtryckta och småsinta (Cersei, Sansa) eller androgyna – som rent av försöker vara män (Arya, Brienne).
Ville visa lidande
Tv-seriens skapare, David Benioff och D. B. Weiss, har haft svårt att hantera kritiken över de mjukporriga tutt-kulisserna och de brutala våldtäktsscenerna. De försvarar sig med att serien inte är mer sexualiserad än böckerna, bara att det blir mer påtagligt när du ser en naken kropp i rutan än på en boksida. Böckerna innehåller dessutom mer våldtäkt.
Till seriens skapares försvar är GoT-världen en fruktansvärd plats att leva på – för alla. Den rika eliten krigar om makten och de fattiga blir blodiga offer. Männen reduceras till sin styrka, ekonomiska kapacitet och börd.
En av Martins ursprungsidéer med serien var att skapa fantasy som inte fick medeltida Europa att verka magiskt och mysigt, som till exempel Sagan om ringen. Istället ville han visa på lidandet, våldet och svälten under det feodala systemet. I en intervju med New York Times säger Martin själv att sexuellt våld har varit en del av alla krig. Att ta bort den aspekten ur en berättelse som kretsar kring våld och makt menar han vore både falskt och oärligt.
Kvinnor avpersonifieras
Problemet är inte nödvändigtvis att händelserna gestaltas, utan hur, konstaterar en kommentator på sajten Feminist Current. Medan tittaren lider med prins Theon när han blir torterad, är inte serien filmad så att vi automatiskt känner medlidande med kvinnorna som blir våldtagna. Regissören missar möjlighetens att skildra övergreppet empatiskt och undersöka hur kvinnorna mår efter våldtäkten. Istället blir det männens känslor och motiv till våldet viktigare, medan kvinnorna avpersonifieras: I avsnittet ”Oathkeeper” får vi se kvinnor våldtas i Craster’s Keep – men vi kan inte ens se deras ansikten. Männen, däremot, kan lätt identifieras. Samma sak när prins Jamie våldtar sin tidigare kärlekspartner och syster, drottning Cersei: hennes ansikte är utanför bild. Skildrandet objektifierar offret och trivialiserar på så vis traumat. Scenen påverkar inte handlingen nämnvärt och seriens skapare försvarade sig klent mot kritiken genom att hävda att Cersei ger sitt samtycke mot slutet. Våldtäkt kan inte bli samtyckande, påpekade feminister irriterat.
Blir mer självständig
Ett annat problem finns i relationen mellan barnprinsessan Daenerys och hennes fullvuxna man. Han våldtar henne, men deras relation framställs senare som passionerad. Budskapet är direkt kvinnofientligt: Hon börjar anpassa sig efter honom, han slutar vara våldsam.
Samtidigt förändras Daenerys under seriens gång, och blir allt mer självständig från mäns inflytande. Istället uppstår ett annat irritationsmoment för den medvetna tittaren: Daenerys är en blond vit prinsessa, hyllad av en armé med bruna frigivna slavar. Du behöver inte vara expert på intersektionalitet för att se den rasistiska klyschan.
Så, med allt det här i bakhuvudet. Kan Game of Thrones kallas feministiskt?
Bloggaren Megan Murphys svar är: Bara för att du är feminist och gillar något, blir det inte automatiskt feministiskt. Hon liknar det vid hur många insisterar att burleskdans eller porriga selfies är stärkande eller till och med feministiska. Bara för att du mår bra av att skaka på tuttarna på scenen har det inget att göra med en rörelse som vill stoppa patriarkatet, skriver hon.
Allt feminister gillar är inte feministiskt. Och det är okej.
