– I svensk litteratur har vi en lång tradition av autofiktion, som startade med August Strindbergs ”En dåres försvarstal”. Med Knausgård har den trenden hittat en ny form. Frågan är också om den kan drivas längre, om inte hans skildring – där man nästan kliver in i ett nytt universum – blir krönet och att den autofiktion som följer kommer att gå mer i en sorts fiktiv riktning, säger Anders Öhman, litteraturforskare på Umeå universitet.
Det egna livet
Autofiktionens växande betydelse och den roll Knausgårds serie spelat var det som flest av de tillfrågade lyfte fram när Dagens ETC lät frågan om 10-talets viktigaste trender gå till olika litteraturkännare. Som god tvåa kom migrationen, ett litterärt tema som återfinns hos många författare inom olika genrer.
En röd tråd som löper genom flera trender är att berättarjaget har varit starkt i fokus, något som syns i både autofiktionen och i årtiondets många självbiografier.
– Människors upplevda erfarenheter har varit viktiga, hur själva livet i alla dess aspekter kan levas bortanför kravet på att identifieras utifrån det CV-liknande redovisandet av var och ens förmågor på sociala medier. Också mer essäliknande biografier där författaren för samtal med sitt eget liv som utgångspunkt, säger Grethe Rottböll, ordförande för Författarförbundet.
Flyr från kraven
Den kvinnliga erfarenheten är ett starkt 10-talstema som syns i både fack- och skönlitteratur. Genus- och litteraturforskaren Jenny Björklund, Uppsala Universitet, har studerat en särskild undergrupp.
– Mammor som lämnar sina familjer återfinns både i romaner, mammabiografier och i självbiografier. Jag har hittat tjugo sådana böcker bara inom svensk litteratur, säger hon.
Temat finns inte bara i Sverige. Ett exempel på det är Elena Ferrantes Neapel-serie, som inleds med just en mamma som har flytt. Men när det gäller skälen till mammornas flykt så särskiljer sig de svenska romanerna från både tidigare mamma-beskrivningar och de som kommer från andra länder, eftersom mammorna inte längre ger sig iväg för att frigöra sig. De nutida svenskorna flyr trots att de lever i jämställda relationer, en tendens som startade under 00-talet och har fortsatt detta decennium.
– En del lämnar sina familjer för att de inte vill inte leva i en kärnfamilj eller har känt sig pressade att skaffa barn i ett samhälle där det ses som norm. Det svenska samhället har gått mot ett ökat barnfokus vilket har lett till högre krav på föräldrarna, där vi i litteraturen kan se mödrar som flyr i protest mot ideal de inte känner att de kan leva upp till, säger Jenny Björklund.
Autofiktionen – vem är vem och vad är vad?
Att gränsen mellan fakta och fiktion är otydligt och att berättarjaget kan dela både namn och andra detaljer med sin upphovsman blev det nya normala.
Jenny Björklund, genus- och litteraturvetare: ”De autofiktiva böcker som kom på 90-talet av Carina Rydberg och Maja Lundgren väckte mycket debatt. Idag verkar publiken ha vant sig. Autofiktionen har blivit mer som en sorts formexperiment, där läsaren inte säkert ska veta vad som är sant och inte. Genren har också blivit mer accepterad och fått högre status.”
Lästips
”Nora eller Brinn Oslo brinn” (2018) av Johanna Frid
”Arv och miljö” (2018 på svenska) av Vigdis Hjorth
Blandformen – en litterär pytt-i-panna
Självbiografiskt, fiktion och autofiktion blandas friskt med essäliknande delar.
Lästips
”Jag ville leva på djupet” (2017) av Peter Handberg
”Ålevenageliet” (2019) av Patrik Svensson (vinnare av årets Augustpris i facklitteratur)
Glesbygden – trenden som tar över?
Landsbygden har kommit in i litteraturen på ett nytt sätt. Exempel på den nya växande trenden är de två senaste årens skönlitterära Augustvinnare: Linnea Axelsson, ”Aednan” (2018) och Marit Kapla, ”Osebol” (2019).
Jenny Björklund: ”Trenden speglar den politiska debatten som förs om vilken status landsbygden ska ha. Det har kommit igång mot slutet av 10-talet och är nog den som kan tänkas växa framöver. Det kan också bottna i klimatoron och prepping, att vi blivit mer medvetna om att vi i framtiden kan behöva lära oss mer kring hur vi kan klara vår överlevnad.”
Lästips
”Marken” (2017) av David Väyrynen
Familjeliv – på gott och ont
Det har alltid skrivits om familjen men 10-talets litterära familjeliv går genom nya kriser och förändringar.
Jenny Björklund: ”Det som händer i samhället går in i litteraturen, och här speglas den förändring som har skett med bonusfamiljer, nya grupper i samhället som fått reproduktiva rättigheter och de nya typer av familjer som uppstått kring det.”
Lästips
”Finna sig” (2017) av Agnes Lidbeck
”Pappaklausulen” (2018) av Jonas Hassen Khemiri
Jaget och sanningen
Decenniet när alla ville skriva om sig själva – och många ville läsa sånt som var sant. I autofiktionen vet läsaren aldrig säkert vad som är sant eller falskt. I floden av självbiografier så är det tvärtom: här ska man övertygas om att just så här var det.
Ylva Lindberg, litteraturforskare: ”Litteraturen och berättelserna är i många – kanske de flesta fall vårt enda sätt – att skapa erfarenhet av och förståelse för andra människors situation, handlande, lidande, glädje. Det är väl delvis därför verklighetsbaserade berättelser uppvisar stark popularitet. Man vill att litteraturen ska vara på riktigt – så att det blir som om man har levt det.”
Lästips
”Ormbarn” (2012) av Sakina Ntibanyitesha
”Farligare än djur” (2012) av Sakina Ntibanyitesha
”Zingele” (2018) av Sakina Ntibanyitesha
Kvinnoliv i blickpunkten
Den kvinnliga erfarenheten har ofta stått i centrum inom både fack- och skönlitteratur.
Håkan Bravinger, Norstedts förlag: ”Utgivningen de senaste tjugo åren har ändrats till följd av fler kvinnliga författarskap, vilket är en logisk följd av att fler kvinnor läser och fler kvinnor skriver. Det ska bli väldigt spännande att se hur det kommer att förändra svensk litteratur på sikt, i ämnesval, karaktärer och berättarteknik.”
Lästips
”Kriget har inget kvinnligt ansikte” (2012) av Svetlana Aleksijevitj
”Den sårade divan” (2015) av Karin Johannisson
Lyssna istället för läs
Ljudboken banade en ny väg för genrelitteraturen.
Håkan Bravinger: ”Dagens läsare är mycket mer avancerade i icke-linjärt berättande, du kan idag skriva en berättelse som hade varit omöjlig att förstå för hundra år sedan; byte av berättarperspektiv, hopp i tid och rum, fler berättarröster och så vidare. Men ljudboksformatet försvårar sådana val och knappast förvånande är de framgångsrika ljudböckerna enklare i strukturen, vilket gör att det är rimligt att tro att vi kommer att få se mindre av experimentlusta i genrelitteraturen.”
Lyssnartips
”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” av Jonas Jonasson och uppläsaren Björn Granath (vinnare av Iris ljudbokspris 2010)
Migranterna börjar berätta
Migration, främlingsskap och rasism är teman som återfinns inom både fack- och skönlitteratur, prosa och poesi. Det är framför allt den andra generationen, migranternas barn, som börjat skriva om sina och sina föräldrars historia.
Håkan Bravinger: ”För tjugo år sedan var det mycket prat om den nya generationsromanen, att den skulle skrivas utifrån ’ett mångkulturellt perspektiv’. Nu kan vi konstatera att det varje år kommer flera intressanta romaner och diktsamlingar, så pass att vi inte behöver leta efter någon ny generationsroman, det nya samhället vi lever i är väl representerat i svensk litteratur och det är inte längre något nytt utan en självklar del av det bästa vi har.”
Lästips
”De kommer att drunkna i sina mödrars tårar” (2017) av Johannes Anyuru
Poesin – nytt innehåll på nya arenor
Poesin har klivit upp på scenen och blivit politisk.
Ylva Lindberg: ”Poesi publiceras alltmer, estradpoesin växer – poesin är närvarande i samhället i Sverige. Den vill vara med och påverka. Det är en häftig genre som kanske är den enda som kan konkurrera ut dagens polariserade debatter, som inte leder så långt.”
Lästips
”Vitsvit” (2013) av Athena Farrokhzad
”Barnet – en sonettkrans” (2016) av Olivia Bergdahl
Ut i världen
Den asiatiska litteraturen har fått sitt stora globala genomslag. Ett tecken på det är Nobelpriset i litteratur som 2012 gick till den kinesiska poeten Mo Yan. Ett annat är att tema för årets Bokmässa var Sydkorea.
Lästips
”Ru” (2011 på svenska) av Kim Thuy
”Vegetarianen” (2016 på svenska) av Han Kang