”Jag vill få tårkanaler att explodera”

– Det är lite som att komma ut ur en psykos, det är en väldigt intensiv process. Jag är inte färdig med en låt förrän jag har gett allt, säger han.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Det var 2014 som Jacob Johansson debuterade som Det stora monstret. Det självbetitlade albumet kom bland annat att kallas ”årets svenska debut” av Gaffa och det blev nominerat till Manifestgalan.

Singeln ”Kolibrins vingar” blev snabbt en hit och gick direkt in på P3. Trots de höga förväntningar som en så hyllad debutskiva kan medföra är Jacob förhållandevis lugn inför släppet av uppföljaren.

– Jag tycker själv att det är en bättre skiva, men det är ju ingen tävling så jag har ingen ångest över det. Jag kan ju ändå inte skriva låtar på något annat sätt än det jag gör. Jag försöker bara vara så uppriktig jag kan och göra så vacker och stark musik som möjligt.

Hur går du tillväga när du skriver en låt?

– Jag sätter mig ner och ylar och velar på gitarren. Det är en blandning av noll tankar och intuition. Det finns inget uttänkt tema innan jag börjar jobba utan jag skriver om det som knockar mig. Det kan handla om livet, döden och mötet med alla monster.

Varför kallar du dig för Det stora monstret?

– Det dök upp i låttexterna som en metafor för olika saker som jag ville uttrycka. Jag hatar etiketter men jag tycker att det är ett jävligt bra bandnamn. Jag har aldrig kommit på något bra bandnamn tidigare, bara en massa dåliga.

Under de fyra år som gått mellan förra skivan och den nya har Jacob gett ut musik på engelska under namnet ”Mount song”. Han har även hunnit bli pappa till en i dag treårig son, något som påverkat honom både som låtskrivare och på ett privat plan.

– Jag bryr mig inte om samma saker som innan. Vad jag har på mig för kläder och hur det går på en konsert är till exempel inte så viktigt längre, samtidigt som jag bryr mig mer om allt och alla.

Jacob är uppvuxen i en familj med musiker och konstnärer och är i dag gift med konstnären och läraren Lisa Strandberg. Paret bor, tillsammans med sonen, i en hyresrätt vid Redbergsplatsen i Göteborg. Lisa har en ateljé i samma kvarter och själv arbetar Jacob mest hemma i vardagsrummet. Än så länge kan han inte leva på musiken, utan drygar ut sina inkomster med att då och då arbeta som personlig assistent.

– Vi vill leva billigt och försöker ha så lite fasta utgifter som möjligt. Vi vill ha tid att göra konst och leva.

I arbetet med nya skivan har han gjort mycket själv, men fått en del hjälp, bland annat med distributionen. Båda hans skivor är utgivna på eget bolag, något som han tycker har både för- och nackdelar.

– Jag har alla rättigheter men måste också betala allt själv. Det är tur att jag har bra folk runtomkring mig. Det går att driva allt själv en period, men efter ett tag är det rätt gött att hamna i ett sammanhang.

”En drömd plats” släpps i morgon och följs av en miniturné genom Sverige. Turnén gästas bland annat av musiker från Fläskkvartetten. Inför skivsläppet har Jacob stora förväntningar.

– Jag har satsat allt på det här albumet, både tidsmässigt och ekonomiskt. Någonstans hoppas jag att hela stan ska stanna upp, samtidigt som jag är extremt medveten om att det inte kommer att ske. Men jag hoppas att min musik ska få tårkanaler att explodera och att det ska bli så storslaget som möjligt.