”Har du drabbats av Palmemords-viruset så är det svårt att bli frisk”

När mordutredningen lades ner i juni 2020 så försvann förundersökningsekretessen, och det blev möjligt att begära ut handlingar. Jonas Nyman, Mattias Kressmark och några fler började då lägga upp dokumenten på nätet, vilket blev starten för det omfattande Palmemordsarkivet, som snabbt skapades med gemensamma krafter. Efter ett par år hade communityt vuxit mycket och hade ”ett bra fokus på dokument och evidens”, vilket ledde till planer på gemensamma träffar, och 2023 arrangerade de den första konferensen.

– Det var en viktig grej att skapa ett community, där vi kunde samarbeta och inte vara så ”jag har rätt och du har fel”. Men sen är det också roligt att göra det här. Så det är nog det viktigaste skälet faktiskt, säger Jonas Nyman.

– Första året tänkte jag att vi måste hyra in någon vakt, för jag var rädd att det skulle kunna bli fullt slagsmål. För det är ju alltid bråk och strul i de här publika Facebook-grupperna, säger Mattias Kressmark. 

Men i lokalen märks inga hätska tongångar, det är snarare en snäll och trevlig stämning. Intresset för konferensen, som ger deltagarna möjlighet att lyssna på föredrag av några riktiga tungviktare i sammanhanget, mingla och äta Wallenbergare med skirat smör och potatismos, är stort. Även i år är den fullbokad långt i förväg, med många långväga gäster.

– Vi får neka både talare och deltagare varje år. Folk blir jättebesvikna och vi får många arga mejl, säger Jonas Nyman.

Den breda allmänhetens intresse för mordet har sjunkit sedan toppnivåerna kring Stig Engström-åren 2020-2021, med nedläggningen och Netflixserien ”Den osannolika mördaren”. Men engagemanget hos de seriöst intresserade ser inte ut att avta. 

– Jag tror att det var Stieg Larsson som sa att: ”Har du en gång drabbats av Palmemords-viruset så är det svårt att bli frisk”, och så är det ju. Sen går det ju i perioder, men det kommer alltid tillbaka på något sätt. Det går inte att sluta tänka på det, erkänner Stefan Karlsson, en av dagens talare. 

Han svarar lugnt och metodiskt på initierade frågor om vinklar och kulhål, och säger att han ”aldrig skämts så mycket som när han gjorde husrannsakan hos kurdiska familjer”

Bland övriga talare märks flera klassiska namn i genren, inte minst författarna Gunnar Wall och Lars Borgnäs, som båda följt mordgåtan i decennier. Ämnena rör sig från gärningsmannaprofiler och bevisvärdering till den paramilitära Stay Behind-rörelsens tidiga historia.

Den pensionerade kriminalteknikern Sonny Björk, som deltog i utredningen från starten, håller ett uppskattat anförande med fokus på tekniska detaljer, som bomspår och räffling på mordkulorna. Han svarar lugnt och metodiskt på initierade frågor om vinklar och kulhål, och säger att han ”aldrig skämts så mycket som när han gjorde husrannsakan hos kurdiska familjer”. 

Hur känns det att vara här som polis? Polisen är ju ändå en misstrodd grupp bland privatspanarna. 

– Jag tycker att det är fel att kalla polisen misstrodd. Men Hans Holmér hade man ju all rätt att misstro, den saken är ju säker, säger Sonny Björk som är imponerad av kunskapsnivån bland konferensens deltagare. 

– Det är så många olika kategorier av människor, från olika områden, med stora kunskaper.

Den tidigare riksrevisorn Inga-Britt Ahlenius, talar på konferensen om sitt arbete med att granska brottsutredningen, i arbetet med granskningskommissionens rapport, under slutet av 1990-talet.

– Rapporten blev omedelbart en hyllvärmare som ingen intresserade sig för när den var färdig, säger hon, men i det här rummet har nog de allra flesta läst den.

Ahlenius är glad över återväxten.

– Det är roligt att det är så många i en yngre generation som uppenbarligen är intresserade. Det bådar gott för att det ska hända något, säger hon.

Nästan alla jag pratar under dagen med skjuter snabbt ner idén om Stig Engström som gärningsman, men få vill presentera en egen teori. Det känns som ett andligt avståndstagande från tidigare generationers privatspanare som med bombsäkerhet förfäktat tvärsäkra teoribyggen. Den nya generationen arbetar kollektivt, delar resurser och försöker hålla sina resonemang evidensbaserade. 

Jag tror inte att det var Säpo, jag tror att svaret på mordgåtan finns inom militären

– Jag är verkligen trött på att höra folk gissa saker om Palmemordet. Vi vet otroligt lite om Palmemordet. Och det folk tror om Palmemordet säger mycket mer om dem som personer, än om mordet, säger Dan Hörning, från den populära ”Palmemordspodden”. 

En hel dag på Palmemordskonferens utan kittlande teorier känns lite snopet, men journalisten Anders Christiansen, från den danska kalla kriget-podden, ”Det hemmeligste af det hemmelige”, med stort Palmefokus, tar i alla fall bladet från munnen: 

– Det spår som är jag tycker är mest intressant är ”övningsscenariot”, som går ut på att det har varit någon form av militärövning under mordnatten, med uppgift att komma nära Olof Palme. Och att någon infiltrerade den övningen för att kunna genomföra mordet.

Anders Christiansen berättar också att en av Palmeutredarna lämnade in en rapport samma dag som utredningen lades ner 2020, med en diskussion om motivet, där utredaren ställde olika frågor. 

– Den är kraftigt maskerad så det är lite svårt att läsa allt, men han säger bland annat, ”vi fick in alla dessa tips om att folk från underrättelsetjänsten i Sverige skulle döda Palme, är det normalt?”.

– Men jag tror inte att det var Säpo, jag tror att svaret på mordgåtan finns inom militären.