– Min far är här ifrån Sverige, men min mor är sydindiska uppvuxen i Malaysia. De träffades i Frankrike när de pluggade och flyttade sedan hit, berättar Nadia.
Malaysia är i sin tur ett potpurri av olika kulturer och traditioner som samlas. En rad olika ursprungsfolk och betydande minoriteter av kineser och indier ihop med koloniala arv har skapat spännande kreolska yttringar – i ursprungsbetydelsen av mötet mellan olika språk och kulturer.
– Indier i Malaysia behåller sina traditioner och sitt språk men tillhör samtidigt en gemensam malaysisk kultur.
Tidigt vägrade Nadia att låta sig definieras som tillhörande det ena eller andra.
– Jag kommer nog aldrig hitta bara en kultur eller en plats som känns helt som jag. Det var även ett tidigt aktivt ställningstagande. Jag är min egen person och vägrar hamna i något sådant fack. Det är också ett sätt att komma ifrån rasism, eller kasta lite smuts i rasisters ögon, säger Nadia.
Ganska ”trippy”
Allt det där märks tydligt i hennes musik. Indiska skalor varvas med nära industriella ljudlandskap och rytmer tillsammans med en svävande men ändå kraftfull sång av Nadia själv.
– Min musik är nog ganska ”trippy” med en väldig blandning och kaotiska melodier. Det har alltid varit en grej för mig att det inte är en genre.
Även musikaliskt har Nadia en mängd rötter som hon plockar friskt av. Hon började spela fiol som femåring, gick i tonåren från klassiska orkestrar till funkband och sedan vidare till att börja söka ett eget uttryck. En stor dörröppnare var neosoulen som hon fann via Erykah Badu.
– Egentligen ville jag spela cello. Men jag kommer ihåg att jag pekade på ett jättestort instrument, men min mamma trodde att det var fiolen jag menade så det blev ”fel”, skrattar Nadia.
– Jag har alltid haft ett enormt behov av att utrycka mig. Jag skrev min första sång som åttaåring och mina föräldrar tyckte att ”vi måste göra något med Nadias överdrivna energi”. Men de har alltid varit väldigt stöttande och uppmuntrande. Framför allt min mamma som själv höll på med performing art och Bharathanatyam, som är en indisk dans.
Texterna skriver hon på engelska, vilket var det naturliga valet. Mamman talade så många olika språk att hon nästan hade svårt att välja vilket hon skulle prata med Nadia som liten. Men det blev engelska, även om svenskan fanns där också.
– Texterna är oerhört viktiga för mig. Jag älskar att kolla och lyssna på spoken word. Jag har aldrig deltagit själv men började i hemlighet att använda det i min musik.
Släpper på eget bolag
Den 4 mars släpps debutskivan Beautiful Poetry på egna bolaget Naboobia records. Även där har Nadia gått sin egen väg.
– Det är så mycket som ska dissekeras och placeras i fack på de stora skivbolagen. Jag känner inte riktigt att någon har fattat min grej. Jag vill bara få ut det och hade nog inte riktigt något annat val än att starta eget bolag. Men samtidigt är det ganska häftigt. Jag kan göra en låt i garderoben i morgon och släppa den på kvällen om jag vill.
Releasefesten sker i Stockholm den 8 mars och nästa helg kommer Nadia Nair till Nefertiti.
