”Jag är en sagoberättare”

I Sundsvall är Mange Hellberg känd för sitt engagemang. Det var här han drog igång Själavärk tillsammans med vännen Caroline Bårman Björk och samlade in julklappar till hemlösa och kvinnojourer. Det var här han spelade in en låt med missbrukarna på Slink In och det var här han ordnade en gala mot våld i hemmet. 

– Det är inte jag som ska ha äran för dessa saker. Det är det som är så häftigt med Sundsvall. Det finns många människor som vill göra saker. Jag är bara glad att jag har fått vara med och hjälpa till, säger han.

Det var också i Sundsvall han började fokusera mer helhjärtat på musiken. Och det sociala engagemanget är en viktig pusselbit i hans skapande.

– Alla möten med människorna i Sundsvall har fått mig att inse att när man gör saker för andra så får man så mycket mer tillbaka, säger han.

Mange Myt

Mange Hellberg, som tidigare hade rappat under namnet Mange Myt, gjorde ett omtag som artist. Han började sjunga och skriva texter om sitt eget liv och om en verklighet i samhällets periferi. 

Den första skivan i eget namn kom 2012:  Varför börja med sig själv när man kan rädda världen då Mange Hellberg inledde ett samarbete med musikern Simon Olausson. På nya plattan fortsätter duon att utveckla sin proggsoul och låtarna hämtar liksom tidigare kraft från en vardag bland socialt utsatta människor.

Det nya albumet ”Hellberg och dalbana” är producerat av Måns Asplund – under många år känd som Timbuktus högra hand. Samarbetet har varit så lyckat att Asplund i dag ses som en tredje medlem i Mange Hellbergs band och medverkar även på albumets omslag. 

– Om jag gjorde upp med mig själv på den första plattan har jag blicken riktad mer utåt på den nya skivan. Visst utgår jag från mina egna erfarenheter men det handlar mer om andra människor. Låtarna är som små filmer eller sagor som jag berättar.

”Hemlöse Lasse”

I låtarna syns karaktärer som prostituerade Lisa som är rädd för att bli vräkt och hemlöse Lasse som blir glad när han hittar en fimp på gatan.

Nyligen fick Mange Hellberg ett stipendium från artisten Timbuktu – Diakité & Sachs stipendium 2015 –  för ”hans aktivism, konst och förmåga att lyfta fram berättelser som alltför sällan hörs annars”. 

Han har själv en tuff bakgrund med missbruk och besök på behandlingshem. Han vet hur det är att vara hemlös, sova på bussar, i trappor eller hos flyktiga bekanta.

– Det är klart att musiken är en form av terapi. Jag tror att vi behöver prata om våra hemligheter och få ut dem.

En av låtarna på den nya plattan, som också släppts som singel, heter ”Det är insidan som räknas”, vilket också är namnet på ett konto på Instagram där missbrukare berättar om sin vardag. Det började med att Mange lånade ut sin mobil till en hemlös kompis i Sundsvall förra sommaren.

– Jag hade 9 000 följare på Instagram, men varför ska jag publicera selfies på mig själv? Det kändes viktigare att hon fick visa upp sin vardag.

Vardagshjältar

Kontot växte och utvecklades till Det är insidan som räknas (Kolla själv på Instagram @detarinsidansomraknas) och fylls ständigt med nya historier från människor vars röster allt för sällan hörs. Antalet följare har också vuxit.

– Nånstans måste vi hylla alla som krigar varje dag och våga se varandra. De är hjältar som inte syns, menar Mange Hellberg som även berättar att han jobbar för att sprida dessa människor historier ytterligare, kanske blir det en bok eller en pod.

För tillfället bor Mange Hellberg i Stockholm, men hjärtat och engagemanget finns kvar i hemstaden.

– Sundsvall är en fantastisk stad. Jag älskar människorna i Sundsvall, här finns många jävla krigare, men jag har skitsvårt för kommunen. Tror de att missbruket kommer att försvinna bara för att man rensar upp Navet?