– Influencers har blivit makthavare i skymundan. De har otroligt stort kommersiellt inflytande och kan sälja slut på produkter på nolltid. De kan också påverka politiskt. Det är många som inte förstått den extrema kraften, säger Julia Lundin.

Ihop med journalistkollegan Yasmine Winberg har hon i flera år granskat influencerbranschen för tidningen Resumé och nu skrivit boken ”Badfluence?”.

Erbjöds halv miljard

I begynnelsen föddes bloggarna och profiler som Sofie Fahrman och Kenza, men det var Instagrams entré 2010 som på allvar satte fart på industrin kring det som idag kallas influencers. Att det inte skrivits en bok om ämnet tidigare tycker författarna är märkligt.

– Det är barn som exponeras för vad influencers säger, och det är så himla mycket pengar inblandat. Svenska influencers kommer troligen att omsätta över en miljard kronor under 2020, säger Julia Lundin.

I boken berättas exempelvis hur Anis Don Demina erbjöds en halv miljon kronor för att göra reklam för ett kasino. När han avböjde erbjöds han ännu mer pengar. Det blev ändå nej.

Författarna går också igenom problemen kring bluffsiffror och smygreklam. Men ingen jurist har kunnat berätta exakt vad som gäller när det kommer till reklammärkning i sociala medier.

Reglerna är otydliga och många influencers har dålig koll.

–Vissa vittnar också om att annonsörer bett influencers att inte reklammärka, eftersom vanliga poster ger bättre engagemang och fler lajks. Så det finns ett incitament att fuska, säger Yasmine Winberg.

Manipulation?

Bland influencers finns många knep för att öka engagemanget: hashtags, att få barn, att visa mycket hud på bilder eller att berätta om sin psykiska ohälsa är alla väl beprövade sätt att få följarantalet att öka.

– Vi vill inte kalla det manipulation, men de är ju smarta vad gäller strategier, säger Julia Lundin.

Greppen kopieras nu tydligt av politiker. Annie Lööf gjorde exempelvis comeback i politiken med egen Youtube-kanal och förlossningsberättelse, Ebba Bush visar på Instagram när hon tränar och handlar mat.

– Det är smart gjort av politiker att försöka nå den unga målgruppen och visa att de är människor. Vi ser också att de anammar influencers retorik, säger Yasmine Winberg.

Många menar att influencers bidrar till att sudda ut gränsen mellan åsikter och fakta på nätet. Kan det vara skadligt?

– Ja, det kan det verkligen. Ett exempel var när den stora influencern Margaux Dietz sände live från Folkhälsomyndighetens presskonferens i våras för att sprida kunskap om corona till sina följare. Då sa hon bland annat att man skulle tvätta händerna två gånger om dagen. Det är ett konkret exempel på när fakta inte hänger med hela vägen... säger Yasmine Winberg.