– Jag bläddrade i Gymnastifrämjandets årsbok från 1942, och tänkte den här ska jag väl kasta? Men så började jag riva ut lite bilder och kände att enskilda saker berättade någonting. Då kom jag på tanken att jag kan använda dem.

När han nu jobbat med collageidén en tid känner han att varje klipp har något att berätta.

– Klippen visar kläder, frisyrer, attityder. Storstaden, lansbygden, en tid då ungdomar drog sig till stan, dansbanaleländet fanns i tiden, kontra den idylliska bilden. Det sker en stor social omställning.

Han konstaterar att samtidigt som tidningar är flyktiga, vad som är färskt den dagen, ger de i efterhand en blick som kanske inte var möjlig att se då.

– Jag såg till exempel reklam för AGA Baltic radio och som säljande bild fanns Hitler med. Han var dominerande. I en bild fanns också en jättemärklig symbol med en kanon och en ängel. Nu när vi har facit kan vi häpna, men vi har samma företeelser runt oss nu som tar vi för självklara och rumsrena, men historien kommer att visa något annat, vad det ledde till.

För Ulf Lundkvist är collagekniken ett berättande och redovisande av åsikter som kan göra saker synliga och tydliga, för de ingår i vår historia.

– Allting formar oss. Vi är inte unika, vi har en slags kultur i ryggen som vi kanske inte alltid tror. Vi tror att vi är här och nu, men vi har formats av tiden vi lever i.

Ulf Lundkvist frågar sig om collageserien är begriplig för någon annan?

– Avsikten är inte att förlöjliga eller nedvärdera något, det är gjort med en respekt för det som var då. Inga människor är dumma, brukar jag tänka. Det är viktigt!

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.