I början av augusti kom beskedet från cheferna på de tre public service-bolagen SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion: 16 miljoner måste sparas.
Och av dessa 16 miljoner kommer 8,5 miljoner att sparas in på SRF Research och bibliotek, eller helt enkelt bolagens gemensamma researchavdelning.
Nu rasar medarbetare från hela public service-sfären mot beslutet. Anställda på Uppdrag granskning, Dokument inifrån, Dokumentäravdelningen, Vetenskap och på Nyheterna i hela landet – i skrivande stund totalt 142 stycken – har skrivit under ett öppet brev riktat till ledningen med en vädjan om att beslutet ska dras tillbaka.
– Många blev förvånade, för att inte säga chockade, när beskedet kom, säger Dan Josefsson, producent på Dokument inifrån.
– Det förstår väl vem som helst att SVT av tradition ägnar sig åt både nyheter och grävande journalistik, och att vi därför är beroende av en researchavdelning, en som jag själv använt mig av när jag jobbade med fallet Kevin och i mitt arbete om Thomas Quick, för att ta några exempel. Man får enorm hjälp av avdelningen, hjälp som gör att jag slipper lägga ner tid på att leta material och istället kan koncentrera mig på att ingående läsa materialet. Att ta bort den gemensamma researchavdelningen och biblioteket är ju som att be oss jobba som frilansare igen.
Men ledningen måste väl ha någon plan för hur det som tas bort ska ersättas?
– Nej, ledningen verkar inte ha någon som helst plan för vad avdelningen ska ersättas med. De har inte utrett vare sig konsekvenser eller kostnader. Det sitter tydligen en grupp nu och ska räkna på konsekvenserna av beslutet. Jag kan inte hjälpa att känslan just nu är att SVT är i fritt fall.
Public services grundidé
Kulturnyheternas Kristofer Lundström låter i telefon inte lika upprörd som kollegan från Dolkument inifrån, men ja, även han anser att beslutet att lägga ner researchavdelningen och biblioteket är helt uppåt väggarna.
– Jag förstår ju alla sidor. Man letar efter pengar, man måste skära ner, alltihop. Jag tycker bara att just research och bibliotek är en oerhört kvalitetshöjande funktion, för både radions och tevens verksamhet. Det vore extremt tragiskt om den skulle försvinna, säger han.
Hur skulle ditt program påverkas?
– Nu går vi in i Nobelarbetet. Vi kommer sända direkt när litteraturpriset utropas. Och när det gör det har vi en person på plats i biblioteket som direkt plockar ihop de böcker vi har och kan presentera dem. Eller ta när den franske skådespelaren Alain Delon avled för någon månad sedan. Visst, jag har tillgång till några franska sajter, men jag vill veta vad hela franska samhället tyckte om honom, och då får jag det serverat av researchavdelningen som låser upp Libération, Le Monde och Figaro åt mig. Det här är två konkreta exempel på hur vi delar på bördan.
Hur kommer tittarna att märka av en slopad researchavdelning?
– Vi kommer ju att göra jobbet ändå, men det kommer att ha lite lägre kvalitet. Och just kvalitet tycker jag är anledningen till varför man ska välja public service, att vi står för genomarbetad journalistik.
I en kommentar som kommer på mail via SVT:s presschef Camilla Hagert att nedläggningen så klart påverkar medarbetarna på SVT – framförallt de som nu varslas på researchavdelningen.
”Frågan om vad SRF research och bibliotek ska ersättas med är inte klar”, skriver hon och konstaterar att besparingarna genomförs för att SVT, SR och UR ska ”bli mer kostnadseffektiva”.
