Jag är på jakt efter lite nya böcker att läsa och tänkte jag skulle ta upp fantasyläsandet igen (ser mig själv som fantasyläsare, men har egentligen bara läst Tolkien, LeGuin, David Eddings och Terry Brooks). Fick upp ögonen för Terry Goodkind, men vid närmare efterforskningar visar det sig att han är ett stort fan av Ayn Rand och även väver in det i sina böcker. Ayn Rand, vars åsikter skiljer sig diametralt från mina egna. Detta gjorde mig något avtänd.
Jag vet att man väl bör skilja på författare och verk (även om debatten är evig) och jag har för mig att du gillar Legend of the Seeker som gick på tv (som jag själv inte sett), men det kan ju varit i brist på annan tv-fantasy. Å andra sidan gillar jag Tolkien, han och hans värld är auktoritärt konservativ och fascistisk. Och det kan ju vara bra att läsa något/någon som inte har samma åsikter som en själv förstås. Hur ställer du dig till sådana här frågor?
Daniel Calmeyer Andréasson
Jag tycker man kan läsa många böcker fast man inte delar den grundsyn författaren har. Böcker innehåller alltid mycket mer än vad författaren själv förstår. Jag har njutit av Robert Heinleins science fiction fast den är ärkereaktionär, liksom av fantasy som Robert Jordan vars köns- och människosyn väldigt mycket liknar ”vita kränkta mäns” och ändå finns det en annan berättelse i böckerna. Sagor om gott och ont och människans växande och samarbete, det är inga dåliga saker att vandra omkring i. Just Terry Goodkind var väl lite väl seg, att jag skrev om Legend of The Seeker var för att jag gillade att få slappna av totalt med en sådan låtsasserie. Jag gillade också Merlin, men det är kanske mer för att få tänka på absolut allt annat än statskupper och tidningar.
Själv skrev jag en fantasyroman som heter Aileme – Gudarnas krig som handlar om hur människor gör sig av med gudarna tillslut (jag bygger mest på asatron i berättelsen). Det är min syn på -berättelsen. Andra -påstår att det handlar om något helt annat.
Själv tycker jag de roligaste fantasyförfattarna idag är kvinnor som skriver för unga kvinnor. Om vi tar mer actionladdad urban fantasy så kanske Patricia Briggs Mercy Thompson-serie. Hon har även skrivit en del fantasyböcker och även dessa påstås vara bra. Kim Harrisons Hollows-serie handlar om en häxa med jordkrafter, lite kul. Klassisk är väl idag Paksenarion av Elisabeth Moon. En kvinnlig riddares väg i tre tjocka böcker.
Jag frågade två yngre läsare (nåja, 20-åringar numera) som hävdar att Maria V Snyders Poison study är bra och ”allting skrivet av Robin McKinley”. Meredith Ann Pierce är också riktigt bra, dock inte så modern. Liksom Cassandra Claes serie om The Mortal Instruments. Dessa har jag själv inte läst, men lita på ungdomen!
