BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

 Eller om man anstränger sig lite: det sista kungadömet i England som står emot en trollkarlsarmé av svart magi med tillhörande domedagselefanter.

Japp, det har blivit dags igen att rycka upp legenden från 900-talet och ge den en make-over. Nu när vi ändå har 3D. Olikt ”King Arthur” från 2004 (som jag nästan hade glömt) fokuserar ”Legend of the sword” på Arthurs ursprungsberättelse. 

Prologen visar alltså hur Arthurs pappa, kung Uther (Eric Bana) ser ut att hålla monstren borta med hjälp av det magiska svärdet Excalibur. 

Men Uther blir förrådd av sin maktkåte bror Vortigern (Jude Law) som ingår en pakt av värsta sort med mörkrets krafter för att eliminera sin bror och ta över makten. Han betalar ett högt pris genom att offra en familjemedlem. Kungens lille son Arthur hinner precis undan på en båt.

Heilande undersåtar

Samtidigt som Vortigern regerar och senare även lär sina undersåtar att heila (snälla låt Jude Law spela sådana här svin för evigt) växer den rättmätige tronarvingen Arthur upp i en bordell i staden Londinium. 

Ett händigt montage visar hur Arthur lär sig stjäla, tricksa och slåss. Fightingen lärs ut av en kinesisk man kallad Kung-Fu George – varför krångla till det liksom? 

Snart blir Arthur äntligen den man vi väntat på att han ska bli: Charlie Hunnam. En av Hollywoods mest deffade superkroppar som naturtroget börjar dagen med att sätta sig upp i sängen och ta av sig sin tröja. Men Hunnam gör faktiskt ett bra jobb som den motvillige arvingen och kan nästan få generiska repliker som ”chop chop lads!” att låta bra.

Vortigerns makt och magiska kraft ökar, vilket illustreras när han framkallar ett eldklot i handen, en förmåga han aldrig använder efter det. 

Svärdet i stenen

Nåja, enligt någon form av metafysisk karma innebär Vortigerns ökande kapital också att världens energier snart kommer bringa fram den rättmätige tronarvingen. Och snart kallas alla män i staden att försöka rycka Excalibur ur stenen den suttit fast i sedan kung Uther dog. 

Arthur tränger sig i kön (han är lite av ett rövhål) och drar förstås svärdet ur stenen. För att ha en chans mot Vortigern och ta tillbaka tronen måste Arthur lära sig hantera kraften i svärdet som trollkarlen Merlin förtrollat den med.

 Vägen från pojke till man går genom ”darklands”, ett kolsvart landskap med magiska rovdjur där Arthur också möter sina innersta rädslor, en mardrömslik sekvens som gärna hade fått vara längre. 

Mystisk gothtjej

Den ikoniske trollkarlen Merlin är ersatt av hans assistent, en mystisk gothtjej betecknad ”Magikern” som hjälper Arthur genom att framkalla fåglar och ormar. Spanska skådespelaren Astrid Bergès-Frisbey gör rollen med en slags känslokall närvaro. I övrigt består casten av ett par halvkända fejs från ”Game of Thrones”. 

Den adrenalinstinna jaktsekvensen från trailern är tyvärr filmens starkaste scen, och berättelsen känns många gånger stressad och hafsigt klippt. Miljöerna är vid enstaka tillfällen bländande fantasifulla men utöver några riktigt läskiga bläckfiskdemoner ser och känns ”Legend of the sword” ganska exakt ut som jag trodde att den skulle göra. Den räddas för det mesta av ett rasande tempo. 

Förutom kanske Mikael Persbrandt, som spelar en kvinnomisshandlande viking utan egentligt syfte, annat än för memes i efterhand.