Hon vill uppmärksamma romska kvinnors historia

– Jag vill berätta hur vi är uppväxta. Många tror att resandekulturen är männens värld, men så är det inte alls. Eftersom vi alltid har varit utsatta i samhället så har vi samarbetat för att överleva. I vår kultur är det inte skamligt för en man att vara gift med en kvinna som är mer framgångsrik än han. Tvärtom är han stolt över henne, säger Nathalie Rommestam. 

Övergrepp

Resandefolket har bott i Sverige i cirka 500 år. De har diskriminerats, trakasserats och utsatts för fruktansvärda övergrepp som lobotomering och tvångssterilisering. 

– Planen måste ha varit att utrota oss, säger Nathalie Rommestam. 

Nathalies mormor och morfar höll på att bli offer för rasbiologiska institutet. 

– De mätte mormors och morfars ansikten 1944. De skulle skickas till Tyskland, men freden 1945 satte stopp för det. 

Håller ihop

Nathalie föddes 1974 och växte upp i Norrköping och utanför Söderköping. Hennes mamma var under en tid ensamstående. 

– Men hon fick hjälp med att ta hand om mig och min syster av mormor och morfar och sina syskon. Vårt folk har alltid hållit ihop och hjälpt varandra.

Under hennes uppväxt höll familjen en låg profil utåt och försökte undvika att väcka uppmärksamhet. De berättade inte om sitt ursprung för andra människor.

– Vi barn fick tidigt lära oss att det är dåligt att vara rom.

Men grannarna visste. Nathalie berättar att hon inte var välkommen överallt.

– Det fanns barn som jag inte fick gå hem till för att leka för att jag är rom.

Misstro

Nathalie berättar om en djupt inrotad misstro mot myndigheter som till viss del lever kvar bland resandefolket. 

– Vi försöker undvika myndigheternas radar. Förr försörjde sig romer på jobb som låg utanför samhällets kontroll. De reste runt och sålde varor eller tjänster, men den livsstilen finns inte kvar. Det fungerar inte att leva så i vårt moderna samhälle. 

Nathalie berättar att det fortfarande finns många fördomar mot romer. Och att de ofta blandas ihop med andra folkgrupper. 

– Jag får ofta frågor om kjolarna, men det är inte vi som har stora färgglada kjolar. Det är zigenare och de kom till Sverige långt efter oss, suckar hon. 

1992 utsågs romer till en nationell minoritet i Sverige. Sedan dess buntas en mängd folkslag ihop. 

– Vi kallas alla för romer, trots att vi är olika folkslag med olika bakgrund och olika kulturer. 

Mörkar historien

Nathalie hoppas att Dinglarens väg ska öka medvetenheten om resandefolkets historia. 

– Jag vill att politiker ska läsa boken och få en bättre förståelse för mitt folk. Och att lärare ska bli bättre på att lära ut vår historia i skolan. I dag lär de ut fel historia, säger hon. 

Hon anser att Sverige helst sopar sitt smutsiga förflutna under mattan. Förra året gav regeringen ut en vitbok om övergrepp mot romer i Sverige under 1900-talet. 

– Det är nog den ursäkt vi får, men jag tycker inte att det räcker.