BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Hennes kommande bok, som bär titeln Hopp för klimatet – 50 östgötar berättar, ska lanseras på Östergötlands bokmässa den 3 december på länsbiblioteket i Linköping.
Titti Knutsson startade webbplatsen klimatfolket.se hösten 2015.
Åldrarna 12–93 år
Den bygger på intervjuer med östgötar i åldrarna 12–93 år, som på olika sätt, ideellt eller professionellt, har valt att engagera sig för klimatet. Hälften är kvinnor och hälften är män.
– Det är tjänstemän från län och kommun, företagare, skolelever, lärare, lantbrukare och andra. Jag har medvetet försökt att få in så många perspektiv som möjligt, säger hon.
Personerna som intervjuas bidrar såväl med kunskap som med hopp och konkreta tips till den som själv vill vara med och göra något för klimatet.
– Om man själv står på tröskeln och känner sig vilsen, så kan det vara roligt att få ett konkret tips, från en professor, eller en tolvåring som har lärt sig något i skolan, säger hon.
Tanken att samla klimatfolket i Östergötland i en bok har funnits hela tiden.
– Mycket av jobbet är ju redan gjort, så varför inte göra en bok för att nå nya målgrupper som inte hänger på nätet, säger Titti, som har en bakgrund som professionell kommunikatör och är van att leverera olika budskap i olika informationskanaler till olika målgrupper.
Stark relation till naturen
Engagemanget för klimatet har Titti Knutsson haft länge.
– Jag har alltid haft en stark relation till naturen. Och jag märker att det är väldigt många av dem jag intervjuar som har det gemensamt med mig. Många av dem har varit väldigt mycket ute i skogen som barn. Har man starka band till naturen är det lättare att man tar den i försvar när den sätts under hot, säger hon.
Själv började hon engagera sig i fältbiologerna i Åtvidaberg där hon växte upp och deltog i lokala protester mot skogsavverkning.
Hon var också engagerad i folkkampanjen mot kärnkraft.
– Då pratade man ju inte så mycket om klimatet. Det har ju kommit senare. Men klimatet är ju förutsättningen för varje ekosystem och varje livsform. Då blir det ju överordnat allt annat, konstaterar Titti, som också var med och arrangerade världens första klimatriksdag 2014.
– Det handlar om en ansvarskänsla, att man måste göra vad man kan för att planeten ska vara beboelig även för dem som kommer sedan, säger hon.
Att hantera klimatångest är att likna vid att gå igenom ett sorgearbete, menar hon.
– Det är samma faser man ska gå igenom. Först vrede, förnekelse och känslan av att vara oskyldigt drabbad. Sedan kommer mörkerfasen. Först efter det kommer omorienteringsfasen. Och det är kanske så att vi som har hållit på längst med det här också har kommit längst i processen, medan andra är kvar i förnekelsefasen, funderar hon.
Nära och goda exemplen
På sin webbplats, och snart även i boken, lyfter hon fram de nära och goda exemplen, som visar på hopp och lösningar.
– Teoretikerna har kommit fram till att det inte går att skrämmas om man ska åstadkomma en förändring. Då blir det en motreaktion i stället, säger hon.
Boken kommer utöver intervjuerna även att innehålla en vision för Östergötland.
– Alla jag har intervjuat har fått ge sin vision. Jag tänker försöka sammanfatta den till en samlad vision av var Östergötland skulle kunna vara om 20 år om vi började
i dag, förklarar hon.
– Vi behöver ett mål att sikta mot. Inte bara ett hot att undvika.
