– Jag vill inte ha några -gränser, säger hon.
Språk är även Mojgan Same-foroghis yrke. Hon tolkar från persiska, dari, azerbajdzjanska, turkiska, tyska och engelska till svenska.
– Jag får mycket tolkningar från azerbajdzjanska, eftersom jag kan deras dialekter och lite ryska. Det är många ryska ord i nord-azerbajdzjanska, berättar Mojgan Sameforoghi, som har två modersmål.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Lärde sig 500 ord i veckan
Hennes förstaspråk är -persiska och azerbajdzjanska. Som barn lärde hon sig också dari och -engelska. Sina övriga fyra språk har hon studerat som vuxen.
– Att kunna fler språk gör det lättare att lära känna människor och deras kultur. Genom språket får man inblick i så mycket mer.
Det senaste språket hon erövrat är svenskan.
– När jag och min man kom hit hade vi målet att lära oss 500 ord per vecka och det gjorde vi.
Efter sex månader kunde Mojgan Sameforoghi göra sig förstådd på svenska, inom kort talade hon flytande.
– Det är alltid svårt att lära sig något nytt, men när man redan kan ett språk är det lättare att lära sig ett till. Det finns en logik i det. Hjärnan anpassar sig och börjar koppla ihop ord, bilder och sammanhang, förklarar hon.
Välutvecklad del av hjärnan
Det har gjorts en hel del forskning på extrem språkbegåvning. Termen hyperpolyglott skapades av den brittiske språkprofessorn Richard Hudson och syftar på en person som talar minst tolv språk flytande. En av de mest kända hyperpolyglotterna genom tiderna är juristen och översättaren Emil Krebs, som levde på 1800-talet. Han lärde sig behärska mer än 60 språk flytande och efter hans död bevarades hans hjärna för eftervärlden. 2004 undersöktes den av den tyska neurologen Katrin Amunt. Hon fann att ett område i hans hjärna var ovanligt välutvecklat, det så kallade Brocas område. Det är den delen som sköter det talade språket. Dess funktion är sedan länge välkänd eftersom personer som får stroke i Brocas område förlorar talförmågan. De förstår vad andra säger, men kan inte själva bilda ord.
Att behärska ett språk flytande handlar inte bara om att kunna översätta ord för ord, man måste förstå de fina nyanserna i olika språkliga uttryck. Som tolk sitter Mojgan Sameforoghi mitt i mellan myndigheter och den enskilda människan. Hon blir ofta djupt berörd av de berättelser hon får ta del av, speciellt från ensamkommande flyktingbarn.
– De barn som tar sig hit har gått igenom jättemycket, både i hemlandet och på vägen hit. De flesta har förlorat sin pappa, i vissa fall båda föräldrarna, ibland hela familjen. Deras liv har varit i fara.
Känslomässigt är det inte enkelt för de unga pojkarna att berätta om traumatiska händelser som de upplevt.
– Man måste försöka att inte bara översätta orden utan också känslorna. Man måste förstå budskapet, vad personen vill få fram. Det är viktigt att precis rätt ord används och för att kunna hitta det måste man förstå människan framför sig.
Platsoberoende arbete
Ibland tolkar Mojgan Sameforoghi på plats, som exempelvis i en tingsrätt eller på Migrations-verket, men många gånger tolkar hon över telefon. I princip kan hon utföra sitt jobb helt platsoberoende. Hon kan också påverka sina arbetstider och välja uppdrag under kvällar, helger och lediga timmar. Detta har gjort det möjligt för henne att fortsätta att studera andra ämnen hon är intresserad av, som odontologi, it-teknik och systemvetenskap. Hon har planer på att börja lära sig spanska framöver.
– Jag älskar att resa och när man kan många språk kan man vistas var som helst.
Med de åtta språk hon nu talar och ett intresse för att lära sig fler är Mojgan Sameforoghi på god väg att bli en hyperpolyglott.
Hon har dessutom ett par klassiska drag gemensamt med den typiske hyperpolyglotten. Hon är nämligen vänsterhänt och kommer från en språkbegåvad familj.
– Jag har en bror som talar persiska, tyska, polska, ryska, azerbajdzjanska och turkiska. Fast hans engelska är inte så bra, säger Mojgan Sameforoghi.