Succéer, som grundandet av klädmärket Odd Molly, har varvats med nederlag både privat och professionellt.
– Jag har kommit till den aktningsvärda åldern av 57 år. Man blir trögare i rörelserna och man har levt ut sin nyfikenhet. Jag börjar stilla mig. Min vardag kretsar kring att jag jobbar, är ensam och är med min familj, säger han.

”Alla bär på något tufft och jobbigt”

Bara för omkring fem år sedan trodde han att han hade nått vägs ände i livet när äktenskapet med Lena Philipsson totalhavererade inför öppen ridå.
– Nu sitter jag här. Jag inser att även den gången gick livet att laga. Även när det inte finns en gnutta av ljus så finns det där borta runt ett hörn. Det är bara att ta sig fram till hörnet. Det är en berättelse att berätta för andra människor som sitter i uppgivenhet och förtvivlan, säger han.

I föreläsningarna går han dit där det gör lite ont.
– Jag försöker hjälpa folk som sitter i publiken. Alla bär på något tufft och jobbigt. Då blir jag en ventil för folks känslor. Jag har fått människors stöd under mina värsta stunder och har lyckats komma tillbaka till livet. Det gör mig gott att ge tillbaka, säger han.

Han kallar alkoholen för sin ”eviga fiende”, och den har återkommande funnits där som en förstörande kraft.
– När jag finner ro så känner jag att jag har mindre behov av att söka bedövning. För mig är det livsavgörande huruvida jag dricker eller inte. Jag har lekt och levt ut så mycket galenskap i mitt liv att behovet är borta. Man har sin motor och den går inte att stänga av. Men man får rikta om den kraften, säger han.

Bra för balansen i livet

Han förklarar att det trots allt finns ”ett högljutt monster” på den ena skuldran som hela tiden vill tala om för honom att han behöver ett glas.
– Men jag försöker stoppa vadd i det örat och hålla mig sysselsatt med sådant som är bra, och fatta kloka beslut. Det finns en destruktiv sida som hela tiden vill ha uppmärksamhet. Men det vet jag ju nu efter alla fall och sår på knäna, säger han.

Jobbet som föreläsare är bra för balansen i livet, trots att han upplever att det är en utmaning på grund av bristfällig självkänsla. Han står på scenen omkring fem timmar i veckan. Utöver det kan han vara med familjen.

Men han har också ett nytt projekt.
– Nu har jag en ny skuta på väg ner i sjön. Jag har kommit fram till en affärsmodell som inbegriper förmedling av tjänster som inte bara riktar sig till högkvalificerade eller svensktalande personer. Jag har alltid hållit på den lilla i en fajt och brinner för de svaga. Tillsammans med en kompis har jag hittat på en teknisk produkt som hjälper folk som inte kan få jobb att ändå tjäna pengar, säger han.

Produkten är under utveckling och offentliggörs inte förrän tidigast första kvartalet 2018.
– Vi utvecklar just nu och ser till att den verkligen håller vatten. Det är en tjänsteförmedlingsfunktion som heter Jobbah. Även om jag har tagit timeout från företagandet och jobbar heltid som föreläsare så när jag ju drömmen om nästa resa där jag kanske får anställa folk eller bidra med skatt till vår gemensamma statskassa, säger han.

Han låter sig inte stoppas av sina hälsoproblem. För 1,5 år sedan opererade han sin rygg. I sjuksängen kunde han rannsaka sig själv och kom fram till hur han skulle rensa bort dåliga saker ur livet.
– Jag insåg att mitt liv innehåller så jävla mycket slagg som jag har dragit på mig. Olika typer av kompisar som man inte behöver ha kvar och ideella jobb som tar energi. Jag eliminerar sak efter sak och är på rätt spår. Nu rensar jag och håller rent.

Han berättar att när ryggoperationen gjordes så gjorde man det framifrån.
– Då sprack mina maghalvor isär så det fanns inget som höll magen på plats. För några veckor sedan var jag inne och sydde ihop allt det där inifrån och upp. Det blev infekterat så jag drog på mig en sjuhelvetets infektion av akut karaktär och blev opererad nyligen på Danderyds sjukhus, säger han.

Köttsliga smärtan hanterbar

Men ändå har han ställt sig på scenen.
– Jag har lärt mig av egen erfarenhet att när det gör ont i fläsk och ben så är det ingenting. Har man haft ont i själen blir den köttsliga smärtan ingenting. Den är hanterbar. När jag föreläste i Söderhamn så droppade det blod från magen ner på golvet. Det fick inte publiken veta. Jag är där för att leverera och ha roligt med dem, säger han.

Han förklarar att han gick på smärtstillande, och att han hade chaufför.
– ”Den gamle Per” hade kört själv, säger han.

Den 3 oktober ser man honom på Västmanlands Teaters scen.