Historisk guldgruva

– Gruvorna i Stråssa och Stripa tillhör de största samlingarna, berättar Magnus Jerlström. 

Det finns även verksamhetsböcker från gårdar i trakten. Där har alla transaktioner som gården har gjort registreras. Så verksamhetsböckerna innehåller information om gårdens alla anställda, kunder och leverantörer. 

Detektivarbete

Alla dokument som handlar om exempelvis en gård har registrerats med ett prefix. Med hjälp av prefixet går det att få fram alla registrerade dokument om den gården. 

– Man måste leta i många olika arkiv för att få en helhetsbild. Det detektivarbetet tycker jag är bland det roligaste med lokalhistoria.

I verksamhetsböckerna står det även ofta exakt vilken syssla en anställd har utfört för lönen. Ibland har ett dagsverke ersatts med varor istället för pengar. Om en man var gift och frun också jobbade på gården fick hon halva mannens dagsverke. 

– Men jag tror nog att kvinnorna fick jobba lika hårt som männen för sin halva lön, säger Magnus Jerlström. 

Gruvkartor

Det finns även böcker om Lindesbergs historia och böcker som är skrivna av lindesbergare. Och en mängd gamla kartor, bland annat en kartbok över Stråssa gruvområde från 1886 där det går att följa gruvans expandering över flera årtionden. Det finns även räkenskapsböcker som har överlevt en brand på bruket i Guldsmedshyttan. 

– Böckernas kanter är svedda, men elden har inte fått fäste i sidorna.

Det kommer faktiskt fortfarande in material från 1800-talet. IOGT-NTO skickade nyligen in material, bland annat affischer från den tiden. Då satsade nykterhetsorganisationen på skrämselpropaganda, det står att alkohol och krogbesök leder till brottslighet, tyranni och elände. 

Arkivet har cirka 350 000 fotografier, bland annat numera nedlagda Bergslagspostens fotoarkiv. Flera fotografer som varit verksamma i Lindesberg har också gett sina glasplåtar och negativ till arkivet. Här finns foton av Carl Gustavsson som var verksam på 1860- och 1870-talen och av Signe Axelsson och Folke Persson som båda jobbade som fotografer runt 1930-talet. De har fotat mängder av bröllop, högtider, födelsedagar och andra stora händelser i trakten. 

– Många bilder ligger numera i vårt digitala arkiv på nätet. Men inte alla, men vi skannar in bilder på beställning, säger Magnus Jerlström. 

Lokalhistoriska arkivets digitala arkiv nås via Lindesbergs kommuns hemsida. 

Svårare forska i framtiden

Efter årsskiftet är arkivet öppet för allmänheten på onsdagar. Magnus Jerlström berättar att många forskare och privatpersoner som släktforskar brukar komma dit. Däremot har han märkt av ett minskat intresse från skolelever. 

– Förut var det vanligt att elever som höll på med skolarbeten kom hit, men nu använder de internet istället. Det är synd, det finns uppgifter här som inte finns på nätet, säger han. 

Digitaliseringen påverkar faktiskt landets lokalhistoriska arkiv negativt. Eftersom de flesta register numera är digitaliserade får inte arkiven in material från företag, föreningar med flera i samma utsträckning som förr. 

– Det märks en tydlig minskning efter början av 80-talet. Det kommer att försvåra för framtida forskare som vill forska om vår tid.