Lotta Lundgren, Erik Haag och experten Richard Tellström äter sig vidare genom århundradena. I kväll är det premiär för andra säsongen av Historieätarna och första programmet handlar om maten under romantiken på 1800-talet. Det är den tid som dagens svenska matkultur har sitt ursprung i berättar Richard Tellström. En hel del av maten kommer att kännas välbekant.

– En minnesvärd rätt från romantiken är sötgravad lax. Vår tids gravlax kommer från 1800-talet då började man använda sig av sockersaltning. Majonäs är också en av mina 1800-talsfavoriter. Den tillagades sannolikt på ungefär samma sätt som i dag, säger Richard Tellström, som till vardags är lektor i måltidskunskap på Örebro universitet.

Drack mycket mjöd

Under resten av säsongen fortsätter resan framåt och bakåt i tiden. Historieätargänget besöker 1930, 60- och 80-talen samt förra sekelskiftet och Vasatidens 1500-tal. Då drack svenskarna fortfarande mjöd även om öl började konkurrera som måltidsdryck och starkspriten gjorde sin debut. Till mjödet åt 1500-talsfinsmakaren gärna en saftig bäver.

– Den tyckte jag var väldigt bra och det smakade som lätt aromatiskt viltkött. Vi åt den ganska välkokt men den var återhållsamt kryddad. Till dessert var det gammelost och det är en typ av ost som vi i princip inte har kvar idag. Den är gjord av surmjölk men borta sedan 1800-talets mitt och i dag ersatt med sorter som Västerbotten och Svecia. Gammelosten smakade oerhört mycket ammoniak, det var som att hälla i sig en hel flaska, säger Richard Tellström.

Han berättar att 1500-talet är så långt tillbaka i tiden som det är möjligt att gå för Historieätarna. Tidigare än så är källorna helt enkelt för opålitliga så därför kommer det inte att blir några program om Vikingatid eller Medeltid. Däremot finns en hel del intressant att upptäcka i vår nutidshistoria. 1960-talet var efterrättens gyllene tidsålder till exempel. Människor från alla samhällsklasser åt i princip dessert efter vartenda kvällsmål alla dagar i veckan. En del recept lever kvar i vår tid men andra försvann snabbt, av förståeliga skäl.

– Den mest förskräckliga rätten var risrand med chokladpudding. Det är en dessert där man packar en rund sockerkaksform med kokt ris, stjälper upp den på en tallrik och häller chokladpudding i hålet. Den äts sedan med cocktailbär och det var en riktig rysare, ett svenskt bottennapp.

Mat blir njutning

1980-talet beskriver Richard Tellström som något av en brytpunkt i vår moderna mathistoria. Där finns rötterna till det stora matintresse som utvecklats i dag. Under 1980-talet började vi prata om mat som upplevelse och njutning. Tidigare var själva ätandet huvudsaken.

– Mat har varit livets nödtorft och inte en upplevelse. Vi har haft ett lite lutherskt perspektiv – det står mat på bordet och vi ska vara tacksamma. I dag har vi en njutningsfull matkultur som är experimenterande. Den närmar sig kulturuttryck som experimentell musik och poesi även om det självklart finns människor som också äter för näringens skull. Pratar man mycket om mat och uttrycker sin identitet genom mat är det tecken på ett välmående samhälle, säger Richard Tellström.