Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Målade abstrakt

Det var först fyrtio år efter konstnärinnans död som hennes abstrakta målningar visades för en större publik. Hilma af Klint har sedan presenterats för världen som modernistpionjären som verkade i hemlighet, som en föregångare till konstnärer som arbetade med abstrakta motiv, som den ryska målaren Vasilij Kandinskij och holländaren Piet Mondrian.

Det är en bild som ifrågasätts av Annika Öhrner, docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola, som har forskat kring Hilma af Klints verk.

– Att konsthistorien bygger på en kronologi, som i regel består av rader av gubbar som var först och drev saker framåt, är ett föråldrat synsätt. Att man då ska försöka stoppa in en gumma i ledet, är inget som förändrar det, säger hon.

Hilma af Klint började måla den så kallade tempelserien 1906. Hon hade då bakom sig en 20-årig karriär som traditionell målare. Med serien ”Målningar till Templet” övergick hon till ett abstrakt måleri som påminner om den modernistiska konstriktning som sedan kom. Hilma af Klints nonfigurativa verk var länge bara kända inom en liten krets, men har under senaste årtiondena uppmärksammats både nationellt och internationellt.

Kvinnokollektiv

Verken, som är storslagna både sett till kvalitén och storleken, är sannolikt resultatet av ett kvinnokollektivs gemensamma ansträngningar.

– Kretsen kring Hilma av Klint var ett kollektiv där de var mycket solidariska med varandra. Även om alla inte var direkt delaktiga i det konstnärliga arbetet bör de ha haft betydelse genom att de såg till att få ett eget rum att verka i, och stötta varandra på annat sätt, till exempel ekonomiskt. En av kvinnorna i gruppen, konstnären Anna Cassel, kan också ha haft mer med målningarna att göra än vad som är känt, säger Annika Öhrner.

Konsekvent gjorda

Hilma af Klint förklarade själv sitt banbrytande måleri med att hon hade letts av en andlig dimension under skapandet, och därför bara var att betrakta som ett medium. Annika Öhrner tror att de kan ha upplevt det så, men resultatet visar på att det också förekom ett metodiskt och strukturerat arbete.

– Det som är så imponerande är att målningarna är så konsekvent genomförda. Även om det förekom seanser i gruppen så är det tydligt att målningarna har föregåtts av mycket planering. Det ligger också mycket arbete bakom utförandet. Att Hilma af Klint kunde arbeta så outtröttligt med dem kan förklaras med att hon hade sitt kvinnokollektiv med sig, där alla som var med bidrog på sitt sätt, säger hon.

Andlig konst

Det har uppstått diskussioner när Hilma af Klint inte har representerats bland de abstrakta konstnärer som var samtida med henne.

– Hon ingick inte i nätverket, men det innebär inte att hon inte tog emot influenser från dem, säger Håkan Nilsson.

Enligt Håkan Nilsson bidrar Hilma af Klint till att bredda bilden av vad abstrakt konst är.

– Vi vill gärna betrakta den abstrakta konsten som något som bygger på rationalitet. Men för Hilma af Klint byggde den i stället på andlighet, vilket är något hon delar med till exempel Kazimir Malitvitj. I den meningen kan man diskutera om verken är abstrakta eller förställande, säger han.