BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det finns en föreställning om att forskare är tråkiga och inte gör sig inom media. Det försöker vi motbevisa, säger Jesper Enbom, universitetslektor vid institutionen för kultur- och medievetenskaper på Umeå universitet.
Tog fart för sex år sedan
Men vi börjar från början. Runt 2011 hade podcast som medium börjat ta ordentlig fart i Sverige. Komikerparet Filip och Fredrik hade hållit på i några år och andra tog vid. Det växte fram en flora med poddar om alla upptänkliga ämnen, från tvåändsstickning till politik. Erik Lindenius och Jesper Enbom, båda forskare inom kultur- och medievetenskap, var tidiga poddlyssnare – Jesper hade fördjupat sig i fotbollspoddar, medan Erik lyssnade på populärkulturpoddar från Sveriges radio och USA.
– Anledningen till att vi började fundera på att själva göra poddsändningar var att vi brukade ha lunchsamtal med forskarkollegor. Det var samtal med stor bredd – både kreativa och gränsöverskridande – så vi ville gärna fortsätta med det. Sedan är forskarvärlden så att allt tar så lång tid, som att skriva artiklar, avhandlingar och böcker. En podd är ett bra sätt att fånga upp dagsaktuella frågor på ett snabbare sätt, säger Jesper Enbom, där han sitter i stolen i ett rum med universitetets förmodligen bästa utsikt över ankdammen och skulpturen Norra skenet.
Enkel utrustning
I det smala arbetsrummet spelar han och Erik Lindenius in sina program. Framför dem ligger en enkel utrustning – några headset med mikrofoner, och en kompakt liten inspelningsapparat. Mycket mer krävs inte för att kunna podda – förutom en dator för att redigera inspelningen och lägga ut på nätet, förstås. Hittills har det blivit drygt 260 poddar som har avhandlat alla upptänkliga ämnen inom medier, popkultur, humaniora och samhälle. Ett helt program ägnades åt identitetspolitik, ett annat åt det digitala Sapmí. Fenomenet Lennart Hyland blev ordentligt genomlyst, liksom våldtäkt på män. Oavsett ämne är tonen saklig, analyserande och kolugn – Erik och Jesper bollar ämnet mellan varandra och resonerar runt det.
Kontroversiella ämnen
– Det faller sig naturligt att vi som forskare är lite striktare. En del tror att vi måste anpassa oss till ett neutralitetskrav eftersom vi jobbar på universitet, men det finns inga sådana krav. Vi tar upp kontroversiella ämnen, men det är mer för att diskutera vad de bakomliggande orsakerna till kontroversen kan vara. Vi tycker att ämnet blir intressantare om vi förhåller oss sakliga, förklarar Erik Lindenius.
– Vi är inte särskilt personliga heller. En del poddare berättar väldigt mycket om sig själva, men det gör inte vi. Vi är ju inte speciellt intressanta – vi lever inte några high-flying liv direkt, fyller Jesper i.
Ibland bjuder Mediespanarna in gäster. Ofta forskare, men även andra yrkeskategorier, och de kan vara betydligt mer frispråkiga. Både komikern Aron Flam och författaren och ETC-skribenten Maria-Pia Boëthius sluggade vilt omkring sig när de var inbjudna till varsitt poddprat.
Inte journalister
– När det blir så, tar vi på oss rollen att ställa följdfrågor – vi vill ta reda på så mycket vi kan om vad de tycker och varför. Men vi tar inte på oss rollen som journalister. Om det blir för mycket åt något håll, så kan vi väga upp det med hur vi väljer ämnen framöver, säger Erik och Jesper.
Har ni några drömgäster?
– Zlatan, säger Erik kvickt, men tar tillbaka det på en gång: "Det är ju vad alla svarar på en sådan fråga."
Någon stor inom medieforskningen, som Noam Chomsky, enas Erik och Jesper till slut om. Men annars skulle de nöja sig med en resa till Stockholm för att träffa fler inom media och produktionsbolag. En universitetspodd har ingen budget alls, de får skrapa fram pengar till utrustning där det är möjligt.
Inga planer på att sluta
I höstas firade Mediespanarna fem år. Under den tiden har podden kommit ut så gott som varje vecka. Kontinuitet är nog en av framgångsfaktorerna, tror Erik och Jesper; det tar tid att bygga upp en lyssnarskara. Spanarduon har heller inga planer på att sluta spana – antalet ämnen är ju outtömligt. Och det händer fortfarande att de själva blir överraskade när de spelar in tillsammans.
– Det uppstår något i ett samtal. Om man vänder och vrider på saker medan man pratar, så får man själv nya insikter, säger Erik Lindenius.
Ge mig en framtidsspaning nu, som avslut.
– Man kan likna en podd vid ett fanzine – man har mer interaktion med sina lyssnare jämfört med vanlig radio. Men podd och radio kommer att flyta ihop alltmer. Man kan se utvecklingen – numera finns det morgonpoddar som först sänds strömmande, men sedan blir det ändå podd av dem.