– De är helt tokiga. 800 kommentarer och mail bara under helgen, säger han.

Två miljoner tittare såg honom i Skavlan häromdagen och där sa han – än en gång – något som retade upp folk ordentligt. Nämligen att vi aldrig haft det bättre i Sverige än vi har det idag. ”Vi har aldrig varit rikare, vi har aldrig varit mättare, vi har aldrig varit säkrare. Då är det konstigt att vi samtidigt är jätterädda”, sade Henrik Schyffert i programmet. Sedan dess har hatet strömmat in i mobiltelefonen.

– Jag svarar inte på någonting längre. Det hjälper inte – jag har försökt det förut. De här är rädda människor och då fäster ingen fakta, säger han. 

Ofta ger avsändarens profilbild en hint om vad det kommer stå i mailet. Bilder på vargar, svenska flaggor eller män som håller upp stora gäddor gör att varningsklockorna börjar ringa. Är det yngre tjejer med näspiercing kan han däremot vara nästan säker på att det kommer stå något snällt.

Hur mycket tar du åt dig av vad folk skriver?

– Det går nog in mer i mig än vad jag tror. Men man blir också mer och mer hårdhudad. Jag försöker tänka som Jesus: ”Förlåt dem, ty de veta icke vad de göra”, som han sa när han hängde på korset. Så tänker jag att det är, säger Henrik Schyffert.

Ironins mästare blir politisk

Henrik Schyffert är komikern, ståupp-artisten och underhållaren som gav ironin ett ansikte på nittiotalet. Den cyniska humorn i Hassan, I manegen med Glenn Killing och Nile City var en direkt reaktion på den politiska föräldragenerationens gravallvar.

– De höll på med politisk satir vilket var det mossigaste som fanns enligt oss. De var sånt som pappa satt och skrattade åt. Då blev det en motreaktion för oss att bli apolitiska, säger han.

Men den Henrik Schyffert som vägrade tala allvar och slog sig fri från ansvar i mitten av nittiotalet – även när ett blodigt krig rasade på Balkan – känns ljusår bort från den komiker som sitter här nu.

De senaste åren har han gett sig in i den politiska hetluften, tagit debatten med sverigedemokrater på sociala medier och försvarat en generös flyktingpolitik.

– Jag engagerar mig för att jag blir förbannad. När det kommer ensamkommande flyktingbarn hit och folk sitter och skriker ”vi har inte råd” – visst, det kostar lite stålar att hjälpa dem, men det är också hyfs att hjälpa de som behöver hjälp, säger han.

– Folk säger att de hatar politiskt korrekthet idag. Men att vara politiskt korrekt är ganska vettigt – det är hyfs. Var stolt över din politiska korrekthet!

När Henrik Schyffert för tio år sedan gjorde succé med enmansshowen ”The 90’s – ett försvarstal” var det en vändpunkt. För första gången vågade han släppa garden, vara personlig och visa svaghet – istället för att peka på andra. Det var befriande. Han insåg att det gick att vara både allvarlig och rolig samtidigt. Att det till och med blev bättre.

Utmanar sina rädslor

I sin nya show ”Var inte rädda” gör han upp med sina egna rädslor i ett Sverige där rädslan blivit den nya folksjukdomen. Från början var tanken att den skulle bli en uppföljning på ”The 90’s”. 

– Men sen insåg jag att jag inte kunde knäcka den. Man har nog bara en sån ”bok” i sig. Så då sket jag i det och tänkte att jag gör nåt sämre istället. Det behöver inte bli lika bra, säger Henrik Schyffert och flinar.

Vad är det för rädsla du talar om?

– All typ av rädsla. Alla vinner på att vi är rädda. SATS vinner på att vi är rädda för att ha platt rumpa, reklamen vinner på att vi är rädda för att vi dricker fel läsk, IF Skadeförsäkringar vinner på att vi är rädda för att få husbock i hobbyrummet. De enda som inte vinner är vi själva, säger han.

Vad är du rädd för? 

– Jag är rädd att inte fylla någon funktion längre. Att tappa kollen på samtiden. Det är ju mitt jobb att vara en radar över det som händer och formulera om det till skämt som folk kan relatera till. Jag är rädd att tappa det där… typ gå upp på scenen och säga att jag är mycket på Myspace. Folk bara, va? Ingen är på Myspace. Du vet, de där detaljerna, säger han.

Jesus har varit hans stora inspirationskälla till showen. När han fick syn på ett Jesus-citatet i Allhelgonakyrkan i Stockholm – ”Var inte rädda” – föll allt på plats.

– Han är en bortglömd källa tycker jag. I Sverige klippte vi med kyrkan väldigt snabbt och idag är vi det mest sekulariserade landet i världen. Vi säger att de som tror på islam är extrema – men vi är ju de extrema! Vi måste komma ihåg att det är väldigt få i världen som är som vi, säger han.

Tomrummet efter kyrkan har gjort oss vilsna och sökande menar Henrik Schyffert.

– Vi har ingenting att tro på och då tror vi på marknaden och tillväxten istället. Det tänker jag är anledningen till att populismen fått ett sånt jäkla fäste. Vi är väldigt lättpåverkade just nu. Vi söker gemenskap och trygghet men den finns inte där längre, säger han.

Är du religiös? 

– Nej, men jag tycker att det finns en massa vettiga saker i till exempel Bibeln som vi per automatik inte tar upp i dag för det klassas som ”religion”. Du ska inte ha begär till din nästas hus, du ska inte vittna falskt. Var inte girig och stå för det du säger. Älska din nästa. Var inte rädda. Det är inga dåliga grundidéer. 

Du säger att vi aldrig varit tryggare i Sverige än nu. Samtidigt har du fått kritik för att leva i din filterbubbla – du är framgångsrik, priviligerad och kör Porsche…

– Nej, Porschen har jag sålt för länge sen! Men visst är jag priviligerad. Jag tillhör ju de 1-procenten höginkomsttagare. Samtidigt – jag erkänner att jag hycklar. Ingen lever som de lär hävdar jag. Men jag förstår inte argumentet att bara för att jag bor och lever som jag gör så får jag inte säga någonting. Då måste jag vara tyst? 

Han ger en känga åt vänstern och ”identitetspolitiken” som inte varit tillräckligt välkomnande och som därför bidragit till att rasismen och Sverigedemokraterna kunnat växa.

– Vänstern är alldeles för känslig. Du måste kunna få säga att du inte vet vad det är för skillnad på transperson och queer utan att bli uthängd om du gör det. Men du känner dig inte välkommen. Det finns en väldigt stor del som röstar på SD som inte alls är rasister eller elaka – men de hittar inget annat parti att komma in i, för de stänger dörrarna, säger han.

Barnen gör tvärtom

När Henrik Schyffert idag tittar på sketcher från Killinggänget skrattar han inte längre. Tiden har förändrats och med den humorn.

– Mycket av det står jag inte för idag. Mina barn tycker inte heller det är kul och det fattar jag, säger han.

Om Henrik Schyfferts ironiska generation gjorde uppror mot sina föräldrar så är det kanske nu dags för pendeln att svänga igen. Det ser han tydliga tecken på.

– Nu har vi som växte upp genom att lalla runt fått barn och då blir det en ny motreaktion. Jag har en 17-årig son och när han och hans kompisar är hemma hos mig så sitter de och snackar om Trump och Brexit. Vi satt ju bara och pratade om Suede och Blur på nittiotalet.

Hur känns det?

– Jättekul. Det är tonåringarnas förbannade jobb att göra tvärtom och gå emot oss vuxna. More power to ’em!