– Den ger ett perspektiv på vad som är sanning. Man tror man vet, men så plötsligt vänds det till något annat. Det är en komedi, men väldigt smart skriven och den innehåller många lager, säger Helena Bergström.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Den ger ett större perspektiv för den som tittar och man börjar fundera på sanningar. Det är intressant att vi kommer med en pjäs som heter ”Sanningen”, och man har jättekul i salongen, men förhoppningsvis börjar många prata mer om vad sanning är. Bort från förvrängningar, fake news och från personer som Donald Trump.
Pjäsen tar upp de olika upplevelserna av sanning, vem säger vad och vad är egentligen sant.
– ”Sanningen” är otroligt välskriven och rolig. Publiken åker verkligen berg och dalbana, man tror att något är sanning och sedan vänds det i nästa sekund till något annat. Det är väldigt roligt, och det är ett otrohetsdrama mellan två par där vi leker med sanningen, men det får ett större perspektiv för mig som tittar: Vad är sanning?
– Jag fick också precis de skådespelare jag ville ha. Sven Ahlström var helt given för mig liksom Helena af Sandeberg och Emil Almén. Mirja Thurestedt kom in senare och har gjort en heroisk insats, jag är överlycklig för henne.
”Har ett moraliskt ansvar”
Helena Bergström har flera ledstjärnor i synen på sanningsbegreppet.
– Det viktigaste av allt är att man är sann mot sig själv, men sedan har man också ett moraliskt ansvar när det gäller de stora reella sanningarna.
För ett par veckor sedan hade Helena Bergström också premiär på sin senaste film, ”Vilken jävla cirkus”, som hon både regisserat och skrivit manus till. Filmen har fått ganska dåliga recensioner:
– Det är jag van vid. Jag gör inte filmer för recensenterna. Publiken går in med helt andra förutsättningar än vad en kritiker gör. Jag respekterar recensenterna, men det är annan sak. Om publiken blir berörd, men inte kritikerna, vems sanning är det då som gäller? Och ”Vilken jävla cirkus” har fått enormt varma publikreaktioner. Det är tydligt att filmens berättelse betyder mycket för biobesökarna.
– Jag måste som regissör vara extremt klar över vad det är jag vill berätta och för vem. Det är extremt svårt att tillfredsställa alla. Jag måste vara sann mot mig själv. Som min mentor Ernst Hugo Järegård sa: ”Helena, du får inte tänka för mycket på vad folk tycker för då vågar du inte göra något alls.”
”Nu kokar det”
Det har inte varit lätt för Helena att som kvinna få respekt efter att ha gått vidare från att vara skådespelare till att också regissera och skriva manus.
– Det verkar ha varit oerhört provocerande för vissa.
I dag menar Helena Bergström att det mer handlar om strukturerna.
– En kvinna ska inte gå från att vara aktris till att blir regissör och ännu värre manusförfattare. Och att göra teater också – vem tror hon att hon är? Då tänker jag på #metoo; hade de varit sådana mot en man också? När jag gick till mina finansiärer och de frågade mig vad jag lärt mig från förra filmen så sa jag att när ni lyssnar på mig nu ska ni låtsas att jag är en Ruben Östlund eller en Lukas Moodysson.
– Då blev det en ”vem fan tror du att du är”-känsla, men jag kände att jag satte fingret på någonting. Jag har träffat finansiärer som när jag berättar sitter och sms:ar, det skulle de aldrig gjort mot en man. Kvinnor blir inte respekterade för vad de kan.
Men Helena Bergström är optimist, hon tror att det håller på att ändra sig. Detta är något som dagens stora manifestationer medverkat till.
– Det handlar om norm och struktur. Jag kommer ihåg när Katarina Wennstam hade skrivit sin bok om alfahannar och jag skulle dela ut priset för bästa manliga huvudroll. Jag började med att säga alfahannar och då såg alla ut som om de hade svalt ett surt äpple. Men nu händer det, nu kokar det och jag är överlycklig för det.
– Man frågar mig om jag varit utsatt för sexuella trakasserier och visst har det förekommit, men vi måste också se de strukturer som kvinnor utsätts för hela tiden. Om vi vågar titta efter så ser vi att det sker oupphörligen – it’s in your face. Om man analyserar mig efter min död så kan man se att jag alltid försökt kämpa mot det här. Det handlar om makt!
Oroliga för bemötandet
Helena lever i en film- och teatervärld. Hennes man Colin Nutley är en av våra främsta filmregissörer, sonen Kim pluggar film i London och dottern Molly gör nu stor succé som skådespelare.
Nu senast har hon en stor roll i Helena Bergströms film ”Vilken jävla cirkus” och i Colins tv-serie ”Saknad” och har blivit mycket hyllad. Men det har inte alltid varit självklart att spela med henne.
– Colin och jag har blivit så påhoppade för att vi som par gör filmer, så vi var oroliga för hur Molly skulle bemötas. Men hon är jättestark. När vi varnade henne för att alla skulle skriva ner henne sa hon bara att ”jag har läst så mycket skit om er så jag kan läsa lite skit om mig själv också”. Jag är jättestolt över henne.
