Mina ser och upplever mycket. Hon ser den blodiga finnen i sin brors nacke, att receptionisten på badhuset har snusfärgade tänder och kvinnan på kafét ser ut att ha badat med mascaran på. Hon hör också mycket. Kan beskriva hur olika människors skratt låter och sin brors suckar när han tränar på gymmet. Hon känner givetvis också mycket, inte minst när så mycket har hänt. Men det får vara mer outsagt. Det är alltså inte på utan snarare mellan raderna som vi blir medvetna om den kris den försvunna storasystern har varit i och oron som ligger och spränger inom Mina, samtidigt som hon ägnar sig mest åt vardagliga saker.

Gryende förälskelse

Det berättelsen kretsar kring är framför allt Daria, Minas storsyster och en lovande simmare som utan ett ord till förklaring har gett sig av. När det händer har sommarlovet nyss börjat och föräldrarna har rest till mormors hus, som ska tömmas. Kvar i lägenheten är Mina och 16-åriga Sam, som är familjens yngste.

Mina börjar gå till badhuset, där hon bit för bit lär känna det som har varit Darias liv. Hon grubblar över vart systern har tagit vägen och varför hon har valt att fly, samtidigt som hon går in i en gryende förälskelse.

Bokens tilltal är ogenerat och känns äkta. I ”Hålla andan” finns mycket av de problem som förknippas med tonårstiden, som sprit, droger, sex och ätstörningar. Här finns också prestationsångesten, som har hållit Daria i ett alldeles för hårt grepp. Men boken handlar också om relationer på gott och ont. Mellan de tre syskonen är banden starka men inte enkla, med både kärlek, rivalitet och bråk. Sexualiteten finns med som en kraft som kan vara både god och ond.

Levt i skuggan

Med Mina har boken en speciell huvudkaraktär. Hon är den som på många sätt levt i skuggan av sin framgångsrika syster, men som på många sätt är en tuffing som inte drar sig för att gå in i slagmål samtidigt som där finns en sårbarhet. Till den nakna och utlämnande delarna i boken hör scener där Mina onanerar och en sexscen med två tjejer.

Stilen i boken påminner om den som i deckarsammanhang brukar kallas hårdkokt. De känslor som finns med ligger under ytan och bubblar, samtidigt som mer prosaiska saker beskrivs. Det är en gestaltning som fungerar, med en närvarokänsla som bara spricker på något ställe. Språket i ”Hålla andan” är vardagligt och kortfattat, men med beskrivningar som ibland bränner till. Ett exempel är: ”Sorgen finns där, som ett stort rum att gå in i. Daria har stängt dörren om det” – en kort, koncis och ändå träffande beskrivning som avrundar några tankar kring en älskad mormor.

Ett tag mot slutet avtar spänningen något. Men så kommer gestaltningen igång på nytt. Bokens dramatiska inledning, med blodet i bassängvattnet, får sin förklaring mot slutet. Ett slut som ska upplevas, helt utan spoilers.