För det första: glöm att just ”Sverige” har så hög status. Utomlands struntar man i att skilja oss, Norge och Danmark ifrån varandra. Vi är helt enkelt ”Scandinavia” eller kort och gott ”Scandi”. Dessutom har Danmark varit exakt lika framgångsrika, om inte mer, när det kommer till den mörkare typen av drama och Norge kliver nu ut ur skuggan med de ambitiösa dramaproduktionerna Okkupert och Frikjent.
Philip Westgrens bolag Voyage har bas i både Stockholm och Los Angeles: affärsidén bygger på att koppla ihop europeiska kreatörer inom film och tv med Hollywood. Han ser flera olika anledningar till att det går bra för ”Scandi Drama”, och menar att en av de främsta anledningarna ligger i faktumet att det både är ineffektivt och extremt dyrt att producera nya format för tv-serier i USA. Om en serie ändå till slut lyckas bli av är konkurrensen så stenhård att väldigt få överlever. Därför lockar redan framgångsrika format mer.
– Det finns inget bättre sätt att övertyga de mest eftersökta författarna, skådespelarna och företagen som köper reklamtid (som ju ytterst är de som betalar för hela alltet) än att säga: ”Kolla, det var en stor succé i Skandinavien!” säger Philip Westgren.
Han menar att en remake av en utländsk succé dessutom är ett sätt att säkra kvalitén. Genom att göra en ny version av en redan producerad serie kan man se dess styrkor och svagheter och förhoppningsvis göra den ännu bättre.
För bara några år sedan hade det varit helt otänkbart för amerikanska kanaler att höja blicken bortom de egna gränserna. En avgörande händelse var manusförfattarstrejken i USA för fem år sedan, då författarna krävde att få en del av intäkterna från dvd-försäljningen och nerladdningen till datorer och mobiler. Bolagen ville inte gå med på detta och lyfte därför blicken för vad det fanns för lovande tv och talang i andra länder, något som tidigare varit skrattretande otänkbart.
Deckare, noir och sci-fi
Göran Danasten är projektledare på SVT, och han pekar på tre delar som utgör ”den skandinaviska vågen”.
– För det första har vi traditionella deckare – Beck, Mankell, Wallander – ute i Europa i allmänhet och Tyskland i synnerhet. Det är tacksam, i sammanhanget konventionell kriminaldramatik som också tilltalat det lätt bisarra suget efter nordisk exotism.
Den andra är ett fenomen kallat Scandinavian Noir, eller Nordic Noir. En version av mörkare deckare där de tydligaste exemplen är danska Brottet och dansk-svenska Bron. Båda dessa har fått remakes, vilket är ett nytt fenomen.
– Det är också stort att en utländsk kanal köper visningsrätt av en skandinavisk serie. Att en dansk serie skulle visas i original på BBC4 var ju otänkbart för några år sedan, säger Göran Danasten.
Som tredje delen av skandinavisk tv-framgång nämner han att popularitet och framgång kan nås med mer originella idéer, som robot-scifi-serien Äkta Människor och nu senast Jordskott, där brittiska ITV investerade tidigt i projektet.
– Ska vi vara ärliga så är det ju inte bara Skandinavien som det fluktas på internationellt, säger Göran Danasten och nämner Turkiet och Israel som betydligt mer framgångsrika. Både terroristserien Homeland och psykologdramat In Treatment är till exempel israeliska format från början.
– Vi surfar på sanningen att Skandinavien är ett ledande land inom dramaproduktion, men återkommer ständigt till samma titlar och samma argument. Ärligt talat är det mycket Bron, Bron, Bron.
Mindre förutsägbart
Men Philip Westgren berömmer de skandinaviska idéerna och menar att vårt kulturella utbud inte är lika homogent som i USA, vilket ger oss en större möjlighet producera sådant som sticker ut. Han nämner också Nordic Noir:
– Formaten är ambitiösa och mindre förutsägbara än de vanliga amerikanska polisserierna.
Göran Danasten är övertygad om att vi inte sett slutet på framgångsrik tv-export:
– Den internationella tv-branschen är rastlös till sin natur. Men tiderna har förändrats och gränser har upplösts. Goda idéer kan färdas på ett helt annat sätt än tidigare.
