Hämndböcker, självbekännelser, nyckelromaner – att boken sågs som det allra bästa medlet för att dra ner brallorna på etablissemanget, hämnas på en svuren fiende eller avslöja sina innersta hemligheter i snygg och lagom ärlig förpackning för sisådär hundra år sedan är inte så underligt. Mer speciellt är att boken fortfarande fyller samma funktion. Nästan allt mer.
Trots att vi lever i en mer digital, blixtsnabbt omedelbar och socialt medial offentlighet än någonsin tidigare så är det den långa, långa, inom pärmar begränsade, helt icke-interaktiva, texten som gäller om man vill framhålla sin sak med verklig tyngd och eftertryck.
I spåren efter metoo-rörelsen, med efterspelen kring Svenska Akademien och Kulturhuset Stadsteatern, skrevs det en hel rad böcker. Det var lite rart att se hur hela Kultursverige på sant strindbergskt 1800-talsvis, satt och väntade in nästa bok i konflikten.
Katarina Frostensons ”K”, Cissi Wallins ”Allt som var mitt”, Fredrik Virtanens ”Utan nåd”, och på sätt och vis även Åsa Linderborgs ”13 månader”.
Några år innan dess hade kulturens paradpar Ebba Witt Brattström och Horace Engdahl flashat sin smutsiga skilsmässa i offentligheten genom varsin – ta da – bok!
Just Horace Engdahl ger även i höst ut en bok som tycks vilja gegga i hörnen av offentliga skandaler och konflikter ”Op. 101”. Elise Karlsson rotar i det andra hörnet av samma Forum-skandal i sin roman ”Smuts”.
Det är också rart hur den digitala erans främsta stjärnor också vänder sig till boken när de verkligen vill markera sin position i kultur- och medievärlden. Youtubers, roddare och influencers – alla måste komma med en bok förr eller senare, vem är man annars? Denna höst gör influencern Margaux Dietz en dubbel saltomortal och ger ut en roman om en influencer, ”Alexa” som av förlaget beskrivs som en erotiskt laddad upprättelseberättelse.
Det finns dessutom allt fler läsare till alla böcker, försäljningen ökade med tio procent första halvåret 2021, då var ändå 2020 redan ett rekordår.
Paradoxalt nog, eftersom bokbranschen i många år kämpat för sin överlevnad när streamade ljudböcker tar så stora delar av marknaden att det blir allt svårare att finansiera utgivningen av nya böcker. Samtidigt som stora försäljningskanaler som Adlibris hotar med krav på större centralisering av distributionen, vilket hotar de små kvalitetsförlag som allt högre grad utgör det stora hoppet för den svenska litterära scenen.
Man får sätta sin tillit till att det aldrig sinande suget att få berätta sin bild av världen i en bok och längtan hos den läsande allmänheten efter fler och fler berättelser, tillsammans kan pressa fram en rimligare värld för förlag och författare.
