BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
När Karin Ehrnberger långt senare studerade på Konstfack funderade hon över varför vi värderar teknik utifrån om den associeras till en traditionellt manlig eller kvinnlig sfär. Det visar sig tydligt i designen där köksredskap är användarvänliga och mjuka till formen medan verktygen i garaget är kraftfulla och har många funktioner. För att synliggöra skillnaderna bestämde hon sig för att byta formspråket på en borrmaskin och en stavmixer.
– När jag ställde ut borren på Konstfacks slututställning trodde många besökare att det var en borr för kvinnor. Anledningen var att den såg enkel ut och påminde om ett köksredskap. Det tyckte jag var intressant eftersom det bekräftade bilden som jag hade, säger hon.
Synar maktförhållanden
Borrmaskinen och stavmixern är ett av projekten som ryms i Karin Ehrnbergers doktorsavhandling som hon disputerade med vid KTH förra veckan. Avhandlingen handlar om hur man kan använda design som ett verktyg i ett normkritiskt arbete.
– Normkritisk design handlar om att synliggöra maktförhållanden. Man kan använda design som ett redskap för att skapa politisk diskussion, säger hon.
Hon säger att mycket handlar om att förstå att allting omkring oss är mänskliga konstruktioner. De utgår från normer som ofta är skapade av personer och grupper i maktpositioner. Många lägger skulden på sig själva om designen inte är anpassad efter dem – man upplever att man är för svag för att öppna en viss förpackning eller för stel för att ta sig upp i gynekologstolen.
– Det är lätt att tro att ett föremål är optimalt bara för att det finns på marknaden. Man tror att det är experter som tagit fram dem och att det är en själv det är fel på, säger hon.
Anledningen är att mycket omkring oss är designat för vita medelålders män utan funktionsvariationer. Ett enkelt exempel är "hudfärgade" plåster som bara förekommer i en nyans. Ett annat är att krocktester av bilar görs utifrån krockdockor baserade på normkroppen för en man, vilket bland annat resulterar i att betydligt fler kvinnor än män drabbas av så kallade pisksnärtsskador. Det medför också att vi inte vet hur gravida kroppar eller kroppar som avviker från normen på annat sätt påverkas i en krocksituation.
Gynstol för män provocerar
Ett annat projekt som ingår i hennes avhandling är Androstolen som Karin Ehrnberger gjort i samarbete med Högskolan i Halmstad och industridesignern Cristine Sundbom.
Det är en gynekologstol som är anpassad för undersökningar av prostatan på män, men är designad utifrån kvinnors upplevelser av stolen som kall, hög och ovärdig. Androstolen ställdes ut på Arkitekturmuseet i Stockholm 2013 och mycket riktigt blev flera manliga besökare avskräckta av den rangliga konstruktionen, toalettpappersrullen och metallbrickan undertill som ska fungera som en slags uppsamlingsskål. Många blev provocerade och menade att de borde ha designat en bättre gynekologstol för kvinnor i stället för att "hämnas" genom att göra en lika obehaglig för män.
– Vi synliggjorde hur mäns makt över kvinnors kroppar har påverkat utvecklingen av gynekologin och det blev provocerande. Många har svårt att se sina egna privilegier trots att det i förlängningen kan påverka dem negativt. Jag kan inte låta bli att tycka lite synd om dem, säger hon.
Gynstolen kan börja användas
Efter lanseringen av Androstolen fortsatte överläkaren Greta Edelstam, som Karin Ehrnberger och hennes kollegor samarbetade med under projektet, att ta fram en könsneutral gynekologstol. Den kallas "henstolen Kim" och fungerar lika bra för män på urologbesök som för kvinnor på gynekologbesök. Stolen har inbyggd värme i stolsryggen och besökaren behöver bara sära på benen när läkaren är redo för undersökningen.
– Det är fantastiskt att den finns men den är inte lösningen på alla problem. Normkritik är ingen slutstation utan något som pågår hela tiden, säger Karin Ehrnberger.
Hennes arbete med att synliggöra normer genom design kommer fortsätta även om hon är färdig med sin doktorsavhandling. Ett projekt hon ser fram emot framöver är att tillsammans med Maja Gunn och Camilla Andersson vara curator för en utställning om normkritik på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm i höst.
– Design är ett så effektivt bildspråk som gör normer tydliga. Med utställningen hoppas vi kunna visa på hur design kan användas som verktyg för att synliggöra, ifrågasätta, omformulera och omfördela maktförhållanden på olika sätt i olika sammanhang, säger hon.
