Det är högsäsong för filmgalor. För en dryg vecka sedan var det Golden globes, i början av mars är det Oscarsgala och ikväll är det Guldbaggens tur. Men på många av dessa galor är de kvinnliga nominerade grovt underrepresenterade.
– Den manliga blicken är normen för vad som är kvalitet, säger Annika Hellström, vice ordförande för gruppen Doris, som vill förändra strukturer och attityder i filmbranschen.
Hellström menar att normen finns både hos män och kvinnor och att vi, för att se det hos oss själva, måste titta på vår tillvaro genom genusglasögon. Det är vi bättre på i Sverige än de är i USA, tycker hon.
– De flesta har inte riktigt kommit dit i USA.
Tillsammans med gruppen Doris har Hellström skrivit ett manifest med syftet att utforska hur filmer med enbart kvinnor som upphovsmän skulle se ut.
– Vi tyckte att det var dags för bilderna vi konsumerar att förändras eftersom att de inte längre stämde med samhällslivet.
Kvinnor starkare på film
Och visst har saker och ting förbättrats. Annika Hellström påpekar att en sak ändå har förändrats med amerikanska filmer.
– Nu får fler kvinnor ha huvudroller, ta fler initiativ och vara starkare på film.
Regissören och manusförfattaren Lisa Langseth tycker att det är intressant att just filmbranschen hänger fast vid gamla könsroller.
– Men jag tror att det har att göra med att regissör ses som ett traditionellt och dominant chefsyrke. Det är en typisk patriarkal idé att det ska vara en man.
Ett problem som både Lisa Langseth och Annika Hellström lyfter fram är att kvinnor har svårare att bli sedda som genier och därför inte får samma erkännande.
– Världen ser fortfarande ut så att man måste leta efter kvinnliga genier, medan de manliga finns i historieböckerna, säger Hellström.
De senaste åren har dock någonting hänt inom svensk film. Sedan 2010 har hälften av dem som nominerats för en Guldbagge inom kategorin bästa regi varit kvinnor. Det har mycket med Svenska filminstitutet att göra, säger Annika Hellström.
– Sedan Anna Serner tillträdde som chef på Sfi 2011 har det blivit en markant skillnad. Hon har till exempel offentligt ifrågasatt mansdominansen i filmfestivalen i Cannes.
Att hålla koll på hur många kvinnor som nomineras för pris är viktigt, tror Hellström.
– Förändringen sker när man börjar räkna huvud.
”Det fungerar inte”
Under 2013 regisserades 40 procent av svenska filmer av kvinnor – målet med 50 procent är inte helt uppnått, men vi är på god väg, tror Annika Hellström.
– Den yngre generationen klarar sig väldigt bra och det är stärkande för tjejer att se kvinnliga regidebutanter göra riktigt bra film med låg budget.
Den låga budgeten är någonting som går igen när det gäller filmer som görs av kvinnor, säger Lisa Langseth.
– Ju närmare man kommer de stora pengarna, desto större andel män hittar man – det gäller både i Sverige och i USA. Inom dokumentär- och arthousefilmer finns det mycket fler kvinnor.
Just därför tycker Annika Hellström att Sfi:s nya automatstöd, som betyder att filmer som redan är delfinansierade och har distribution som gör att de kan ses av minst 250 000 personer, kan slå rejält fel.
– Att fördela finansieringen mellan män och kvinnor är bra. Automatstödet omfattas inte av Sfi:s krav på 50:50 och många finansiärer tänker inte på det sättet. Det fungerar inte.