BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Jag ser en tydlig trend att vi går tillbaka till rötterna och lyssnar mer på jorden. Det har många orsaker: klimatfrågan, vegantrenden och att många äter mindre kött, ett ökat intresse för lokalproducerat och ett allmänt ökat odlingsintresse.
Redan då hon som femåring petade ner sin första apelsinkärna i en kruka med jord väcktes intresset.
– Det var en så mäktig känsla att något så litet kunde växa upp och bli en planta som kunde ge frukt.
Svamp, bär och växter
I naturen runt omkring oss finns ett stor skafferi som de flesta av oss är dåliga på att ta reda på. Svamp och bär förstås men även många ätliga växter.
– Så här på våren är nässlor en favorit. De späda bladen kan inte bara bli en god soppa utan även användas till en pesto. Bladen kan också torkas och bli ett supernyttigt nässelpulver, att använda i bröd eller strö över filen.
Kirskålen, som för många är ett hatogräs, är en annan fantastisk och tidig växt som Louise Persson tipsar om.
– Nu är kirskålen som bäst. Även den går att använda i en soppa, varför inte tillsammans med nässlor? Den kan klippas i sallader eller i en omelett och torkas i knippen.
Groblad, getrams och klöver är andra primörer som kommer nu och som är proppade med näring.
– Det är nu man ska ge sig ut och plocka. Ta gärna tillvara genom att torka växterna eller använd dem färska i en sallad. Vi har en hälsokostaffär runt knuten.
En promenad i naturen runt länsmuseet på Murberget ger resultat i bland annat daggkåpa och granskott. Viol, maskros, åkersenap och häggblommor är andra vårliga favoriter.
– Som alltid gäller det att plocka med hänsyn. Man ska inte skövla, påpekar Louise Persson.
Hon får ofta frågan om risken för att plocka fel och om att få i sig giftiga växter.
– Du behöver inte lära dig allt på en gång. Börja med att lära dig och plocka någon ört. Växter som nässlor och kirskål växer nästan överallt och är lätta att känna igen.
Mycket är ätbart
Hon tycker inte att man ska vara överdrivet försiktig.
– Vi människor har en inbyggd försvarsmekanism som gör att vi är skeptiska till det vi inte känner till. Men å andra sidan kan vi proppa i oss mediciner och läkemedel som vi inte vet vad de innehåller.
Det finns även många ätbara blommor. Gökärten är en av Louises favoriter.
– Den växer i hela länet och har små ganska oansenliga blommor i vackra ceris och violetta toner. Blomskotten smakar lite som sockerärter och kan strös över en sallad. Även rotknölen kan ätas, den plockar man tidigt på våren eller på hösten.
Historiskt har vi svenskar haft ett kluvet förhållande till vad vi äter och vad vi tar tillvara från naturens skafferi. I det gamla bondesamhället var svamp till exempel inte något som ansågs som människoföda.
– Det har alltid funnits kloka gummor och gubbar som har haft kunskaper om olika växter och dess egenskaper, men de har ofta setts som djävulens verk eller som skrock. Det är också mycket lite som är dokumenterat kring folkmedicinen.
Klart är i alla fall att skogen och naturen har varit en viktig näringskälla, inte minst i tider av kris.
– Vi har mycket att lära av växtriket. I dag när vi börjar ifrågasätta varför vi ska ha tillgång till exotiska och importerade frukter året runt är det kul att upplysa om det utbud som vi har gratis ute i naturen runt omkring oss.
Hitta ingredienserna på promenaden
Att ge sig ut på örtjakt är också spännande.
– Det är en otrolig lyckokänsla när man går omkring och så plötsligt hittar man kanske ingredienser till en omelett eller sallad.
Louise Persson märker av klimatförändringarna på sina vandringar.
– Det har skett en förskjutning klimatmässigt. Rytmen har förändrats i naturen. Jag kan se en utveckling över tid på ställen dit jag går ofta, exempelvis blåbärsriset som har fått mindre blad och jag upplever som mer stressig. Det har också blivit större skillnader mellan olika växtplatser beroende på om det är soligt eller skuggigt.
Det moderna industrisamhället har också påverkat växtligheten.
– Utsläpp och gifter har gjort att det inte är samma näring i en potatis i dag som för hundra år sedan. Och den nässelsoppa som jag gör i dag är inte i närheten av den som min mormor gjorde när jag var liten.
Granskott: Av de späda granskotten kan man göra ett gott te men de kan också marineras eller ätas råa i en sallad. Granskott får inte plockas utan markägarens tillstånd.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Kirskål: Ett vanligt ogräs i många trädgårdar som sprider sig lätt. Späda blad kan användas i sallader och i pesto eller på samma sätt som spenat i stuvning eller omelett.
Libbsticka: Fin smaksättare i soppor och en växt som infördes till Sverige genom klosterträdgårdarna på medeltiden.
Maskros: Blad och blommor är ätbara och går att använda i sallader.
Nässlor: De späda bladen blir en god och näringsrik soppa.
Vitlök: En gammal medicinalväxt som växer i köksträdgården vid den gamla prästgården på Murberget.
