Trädgårdh säger vartannat ord på engelska när han intervjuas! Han sparkar ut tjänstemän från möten! Han har ingen ordentlig plan för när arbetet ska bli klart! Att deadline i augusti i år skulle behöva skjutas på meddelade han redan när han tillträdde. 

I en regering som företräds av public affairs-nissar och styrs av muslimhatar-nassar har han bidragit med lite färg. En excentriker mitt i allt elände. Förvisso med en osympatisk aversion mot samer, men mest av allt verkar han vara intresserad av att berätta hur kul han tycker det är med psykedeliska svampar (väldigt kul, enligt en intervju med DN). 

Och det han sysslar med är relativt harmlöst. I slutändan är det en lista på olika böcker, filmer och konstverk – och eventuellt maträtter, historiska händelser och bandyspelare (Trädgårdh har inte tagit något slutgiltigt beslut rörande vad som är och inte är kultur – undertecknad väntar med spänning på detta besked).

Nu har nästa del i följetongen skrivits. Sedan i måndags kan svenskarna själva lämna in förslag till kanon på hemsidan kulturkanon.se. Tyvärr publiceras inte allt, och folkets lista kommer naturligtvis bara vara vägledande (myndigheterna verkar ha lärt sig efter Boaty McBoatface och den där gången skatan blev framröstad till Sveriges nationalfågel), men överlag är det hela ändå en festlig tilldragelse. 

Han är kompis med Ulf Kristersson, som bekant känd för att lyfta inkompetenta vänner till positioner där de inte hör hemma

För det första ser sajten – med bubbligt 70-talstypsnitt och blågul färgskala – ut som en VHS-utgåva av Fäbodjäntan (en film som garanterat kommer lyftas fram av minst 50 skojfriska gubbar). 

Sedan har vi förslagen. En del är uppenbart skrivna av medarbetare på Kulturdepartementet som tvingats ta en paus i att utföra sina vanliga sysslor (krishantera Parisa Liljestrand och drömma om att ta livet av sig), för att istället författa långa motiveringar till varför Verner von Heidenstam var en viktig poet och Fanny och Alexander är en bra film. 

Men förutom dessa sömnpiller bjuds det på en hel del kul. ”Tomten är far till alla barnen” föreslås av en person som tycker att det är en ”Fantastiskt kul film som speglar den svenska kulturen”. Någon vill ha med gangsterrapparen Greekazo (lär bli ett SD-veto där va?); en annan förespråkar fotbollslaget Gais. 

Min absoluta favorit är dock galningen som – utan att bifoga motivering – vill ha med E-Type. Är det på grund av den outhärdliga eurodiscon? Vikingakrogen Aifur? Sedan minns jag. E-type är kompis med Ulf Kristersson, som bekant känd för att lyfta inkompetenta vänner till positioner där de inte hör hemma. 

Men fuck it. Varför inte egentligen? Ska vi inte bara låta det här vara listan? Betydligt roligare än att några stiffa Axess-medarbetare får bestämma. Och kanske säger den något om folksjälen? Den danska barnboken Gummi-Tarzan och traditionen ”att gå påskkärring”; rapparen Organism 12 och maträtten pytt i panna. Inte en lista någon bett om, men möjligtvis den vi förtjänar.

Nu avslöjar Aftonbladet att Trädgårdh redan på egen hand har bestämt vad kanon kommer att bestå av. Drömmen om en folkets lista verkar sålunda vara krossad. 

Jag skulle dock rekommendera honom att lyssna på personen som föreslagit Mora Nisses-minimalistiska raggarklassiker Volvo-142. Det närmsta någon i det här landet kommit Steve Reich utan att göra avkall på den dumnationalism som krävs av ett verk i Tidös kanon.