Kön av lastbilar ringlar lång. En och en försvinner de in i Stenafärjans gap. Bakom färjan och terminalbyggnaden skymtar älven. Om tio år kommer utsikten från parkeringen bakom Folkets hus antagligen vara en helt annan. Förra veckan blev det klart att Stena lämnar Masthuggskajen. 2020 ska området vara kommunens, precis som många har hoppats på. Och nu ska staden byggas ut, ner mot vattnet.

– Vi vill att det ska bli som en förlängning av Linnéstaden. En levande stadsdel med både bostäder och verksamheter, där kontakten med kajen ska vara tydlig, säger Mats Arnsmar (S), ordförande i byggnadsnämnden. 

Oppositionspolitikern Martin Wannholt (M), tycker visserligen att det är tråkigt att Stena flyttar, men ser samtidigt att staden kan utvecklas. Också han pratar om en blandstad och kontakten med älven.

– Vi har redan en plan för Norra Masthugget, jag kan tänka mig att det blir som en förlängning av den. Alltså ett område med blandad bebyggelse, mycket bostäder men också ett stadsliv. Det är så medborgarna vill ha det, säger han.

Lokalt liv och innerstadspuls

I programmet för Norra Masthugget som las fram för drygt tre år sedan, poängteras också just det. Visionen är att stadsdelen år 2030 ska ha en blandning av stadspuls och lokalt kvartersliv. ”I Norra Masthugget möts det lokala livet och innerstadens puls, med närhet till vattnet. Här blandas människor, rörelse och aktiviteter till en smältdegel under dygnets alla timmar”, enligt visionen. Men när visionen togs fram var det fortfarande oklart vad som skulle hända med sträckan längs kajen. Närheten till vattnet var inte alls garanterad. Det är den nu, och Patrik Andersson från nätverket Yimby hoppas på att kommunen kommer att stå fast vid sin vision. 

– Planen för Norra Masthugget ser jättebra ut, så om samma tankar också kommer att gälla hela vägen ner mot vattnet tror jag att det kan bli väldigt bra. Det är helt rätt att bygga en kvartersstad med mycket bostäder och många olika slags verksamheter. Det verkar som att man förstått vad det här med blandstad innebär nu, säger han.

Kämpar för blandad stad 

Just blandstad är något som Yimby har propagerat för i många år. Med blandstad menar de en stad som innehåller bostäder såväl som lokaler för butiker, kontor, förskolor och andra verksamheter, och en stad som byggs på ett sätt som ger en social blandning. Alla slags människor ska kunna bo och verka där. Dessutom ska den vara estetiskt blandad. Hus i olika höjder, med olika utseenden. Utvecklingen på motsatt sida älven, Norra Älvstranden, ses som ett typexempel på hur man inte ska göra. 

– Det fanns goda intentioner där också, men man vågade inte satsa på verksamhetslokaler. Istället blev det ett område där människor mest bor, en rätt homogen grupp människor dessutom. Jag hoppas verkligen att man inte låter byggherrarna bestämma i lika hög utsträckning den här gången, säger Patrik Andersson.

Göteborgs stadsarkitekt, Björn Siesjö, delar Patrik Anderssons bild. Södra Älvstranden ska inte bli en upprepning av den norra.

­– Nej, där har man inte fått till bottenvåningarna, utan samlat handeln i köpcentrum. Det känns helt förlegat. Den här gången får vi vara tydliga från staden och säga hur vi ska ha det, så får exploatörerna rätta sig efter det, säger han.

Oenighet om Oskarsleden

De politiska partierna är inne på samma linje. Södra Älvstranden ska bli mer levande, blandad och vara till för alla. Så kanske är det bara att börja skissa och sedan bygga när Stena har lämnat? Nja, så enkelt lär det inte bli. För även om Stena lämnar Masthuggskajen, och parkeringarna norr om Första Långgatan byts ut mot hus, kommer Oscarsleden skära som en trafikerad mur mellan kvarteren. Ett faktum som måste lösas. Men på vilket sätt finns det delade meningar om. Hittills har framförallt två alternativ diskuterats – att bygga över leden eller att gräva ner den, så att Götatunneln förlängs. Björn Siesjö är inte säker på att något av de två alternativen är bästa lösningen.

– Kanske ska vi sprida ut trafiken på flera gator i stället, ta ner hastigheten och på riktigt satsa på att minska biltrafiken i staden. På så sätt kan Oscarsleden bli mer av en vanlig gata. Det vore dessutom väldigt mycket billigare än att bygga över eller gräva ner leden, säger han.

Men den idén tror Martin Wannholt (M) inte på alls. 

– Den som tror att vi bör hindra framkomligheten har inte förstått någonting. Vi har redan strypt Dag Hammarsköldsleden i och med den ombyggda Husargatan, E6 är igenkorkad som den är, de andra vägarna runt Göteborg har för dålig kapacitet. Oscarsleden behövs både för biltrafik och utökad kollektivtrafik. Något annat vore som att stänga av hela stan.

"Skulle bli horribelt fult"

Martin Wannholt tror istället att den bästa lösningen är att gräva ner leden. Även om det skulle innebära stora kostnader.

– Men å andra sidan kommer marken vid kajen vara så attraktiv att vi bör kunna få in en hel del pengar genom att bygga där. Att bygga vallar över leden tror jag inte heller på. Det skulle bli horribelt fult.

Mats Arnsmar är inte lika övertygad i sina ståndpunkter. Istället påpekar han att Oscarsleden är en statlig väg.

– Så egentligen äger vi inte frågan. Men klart är ändå att vi måste lösa det på något sätt. Men eftersom vi redan har Göta­tunneln har vi byggt fast oss lite. När vi tog beslut om den var det en välgärning, vi hade ett annat tänkande kring trafik och stadsplanering. Idag är synen en annan, säger han.

En syn som Martin Wannholt menar håller på att gå för långt.

– Vi kan inte stänga av viktiga leder bara för att några människor hatar bilar. Att tro att det räcker med utbyggd kollektivtrafik som inte fungerar för alla är stjäla människors korta tid i livet. Det har gått i baklås, säger han.

Men både Björn Siesjö och Patrik Andersson från Yimby menar att det snarare är vägsatsningar som innebär att gå i baklås. 

– Att göra om leden till en boulevard är väl egentligen det enda alternativet som verkligen är en framtidslösning. Målet måste ändå vara att minska biltrafiken. Men det är väl närmast en utopisk tanke, jag vet inte om stan har kommit så långt, säger Patrik Andersson.

Och än återstår ett par år innan det visar sig. 2020 kommer båtarna att vara borta – frågan är om Göteborgs beslutsfattare har kommit överens innan dess.