– Det jobbiga är att man blir så knockad fysiskt av behandlingen och inte orkar gå någonstans. Det har varit så hela tiden. Men ju längre bort från varje kur man kommer desto bättre går det, säger Göran Greider.

Nyligen kallades han in till sjukhuset för att få svar på om behandlingen bitit. Läkarens svar blev ja. Den aggressiva blodcancern anses nu botad.

– På något sätt har jag ju räknat med det, jag är optimistiskt lagd. Med all sannolikhet går det bra nu, säger Göran Greider.

Beskedet firade han genom att krama frun Berit som väntat oroligt på parkeringen. På huvudet börjar små hårstrån nu växa ut igen.

”Inga anlag för ångest”

I intervjuer om cancern har Göran Greider ofta velat avdramatisera sjukdomen och påmint om att den numera oftast är botbar. Han har också fortsatt att jobba och i sociala medier skrivit dagsuppdateringar i diktform som så småningom ska bli en bok. Många har imponerats av hans ljusa livssyn under den svåra sjukdomen.

– Det är verkligen fascinerande hur olika folk reagerar på att få cancer. Men jag har inga starka anlag för ångest, förutom politisk ångest. Jag har blivit som en mild Voltaire. Och för bara 15 år sedan låg folk och spydde på canceravdelningarna på grund av alla mediciner, idag är det inte alls så. Det går hela tiden framåt, vilket är helt otroligt.

Av omtänksamma läsare har han fått en hel kartong full av brev och paket.

– Så där funkar vi människor! Om man ser att någon ligger illa till så vaknar vi till liv i empatiska impulser. Det är lika vackert varje gång. Det ger hopp om framtiden och människan.

”Hatar gym”

När läget var som värst berättade Göran Greider för Dagens ETC att hans önskan efter behandlingen var att landa i Dala-Floda och kunna reda upp i sin älskade trädgård. ”Kanske ta med en machete.” Ungefär så blev det också.

– I byar är det fantastiskt, grannarna har ryckt in. När jag och Berit var uppe några dagar överraskade grannarna oss med att de hade byggt klart en trädgårdsmur som vi höll på med. En hade klippt gräset, så jag slapp köpa en machete. En annan kompis satte ner ärtor och bondbönor vid midsommar, som jag har hopp om att få upp. Jag odlar dem i fyra badkar

Nu börjar en tid uppföljande läkarkontroller och rehabilitering trots att ledarskribenten ”hatar gym”. Men korta promenader med hunden Stina har han kommit igång med igen.

– När vi var ute på morgonen låg det en fotboll på gräsplanen. Oemotståndligt, vet du! Jag slog till den, men då vek sig benet. Förmodligen dröjer det några månader innan jag har någorlunda kondition, men när man ser en boll under EM så är det väldigt svårt att låta bli, säger Göran Greider och skrattar.