Rafi Farouqs yrkesmässiga bas är föreningen Flamman och deras lokaler på Kroksbäcksskolan, där han driver ett antal olika projekt som syftar till att förbättra livet för de unga i området.

Rafi Farouq och hans familj kom som flyktingar från Afghanistan 1989 och tillbringade två år på olika flyktingförläggningar runt om i landet. År 1991, när han var nio år, flyttade familjen till Kroksbäck. 

– Det var ett tufft område redan då. På skolan var det mycket oroligheter med våld och annat, och undervisningen var inte alltid av bästa kvalitet, säger han.

De gick dåligt i livet för många av dem han växte upp med. Det som blev räddningen för Rafi Farouq och hans fem syskon var att de till skillnad från många andra hade föräldrar som engagerade sig i sina barns skolgång.

– De satt med oss varje kväll för att se så att vi gjorde våra läxor ordentligt. När vi var klara var det meningen att vi skulle fortsätta med att läsa böcker från vårt gamla hemland. Men de böckerna var så trista att det var bättre att ge mer tid åt läxorna, säger han och ler.

Startade projekt som 17-åring

Med den bakgrunden var det inte svårt för Rafi Farouq att välja en bana som inkluderade gymnasium och fortsatta studier på universitetet och högskola. Vid sidan av studier och jobb  engagerade han sig i föreningen Flamman, som drev en fritidsgård för unga i en källarlokal på området.

 I Flammans regi fick han som 17-åring 50 000 kronor från Malmö stad till ett projekt där han startade ett IT-kafé för äldre Kroksbäcksbor. Det var en lyckad satsning, som lockade både unga och gamla.

I dag arbetar Rafi Farouq heltid med att försöka få unga på rätt köl, och de projekt som han driver har med tiden blivit både många och stora. Ett av dem är Hoppa av, som går ut på att locka unga från kriminalitet och gängbildning. Rafi Farouq arbetar också med Våra liv, ett projekt som görs i samarbete med Malmö stad där målet är att förhindra att Malmöbor låter sig rekryteras av våldbejakande terrororganisationer. Ytterligare ett projekt handlar om att skapa vägar ut i arbetslivet.

– I februari var det 15 unga män som fick arbete genom ett mentorsprojekt som vi driver, berättar han.

En röd tråd genom allt det Rafi Farouq arbetar med är att ge de unga på området möjligheter att hitta vägar in i samhället.

– Jag och mina jämnåriga hade fortfarande en del bra vuxna förebilder, som en lärare eller någon fritidsledare. Men frågar du dem som växer upp där i dag så har de ofta inga vuxna som de ser upp till, säger han.

För unga Kroksbäcksbor är det lätt att välja en karriär som bygger på kriminalitet. Från kriminaliteten är sedan steget inte så långt till andra våldsbejakande miljöer, som inom extremismen. Men för Rafi Farouq är det viktigt att vi i dag inte tittar för mycket på risken för att unga rekryteras av utländska terrorgrupper. Det finns faror att uppmärksamma på närmare håll än så.

– Vi måste börja bry oss mer om vad som händer med alla dem som stannar här i landet, men som föraktar både Sverige och det demokratiska systemet. Vi kan inte göra något åt det som händer i ute världen om vi inte först rår om vårt eget hus, säger han.

Viktigt med direktkontakt

Andra stadsdelar i Malmö har börjat intressera sig för de metoder som används vid arbetet med unga i Kroksbäck. En viktig komponent är enligt Rafi Farouq direktkontakten med de grupper man vill nå ut till.

– De som själva har vuxit upp i den här miljön och sedan gått vidare, utbildat sig och fått jobb, är de bästa förebilderna. Det är också de som kan göra ett bra jobb här, säger han.