Medan allt fler yogastudior och vinbarer intar din stadsdel stiger bostadspriserna i samma obönhörliga takt och bidrar effektivt till att stänga ute alla med lägre inkomster. Men det behöver inte vara så, menar den kanadensiska författaren och geografen Leslie Kern.
För två år sedan skärskådade hon den ojämställda staden i boken ”Feminist city: Claiming space in a man-made world”, där Leslie Kern visade exempel på hur saker som säkrare kollektivtrafik kan bidra till mer jämlika städer. Nu är författaren tillbaka med ”Gentrification is inevitable and other lies”, där hon inte bara går till botten med gentrifieringens mekanismer utan även kommer med en rad handfasta tips för hur vi kan verka mot denna utveckling.
– Gentrifiering har länge beskrivits som det bästa sättet att förbättra städer, som att det skulle lösa de problem som finns i dag. Och många har känslan av att när det väl når din egen stadsdel finns det inget du kan göra åt det, konstaterar Leslie Kern.
Brittiska godsägare
Det var den brittiska sociologen Ruth Glass som i mitten av 1960-talet myntade begreppet gentrifiering, efter att ha iakttagit hur medelklassfamiljer började flytta till Londons fattigare stadsdelar och dess slitna men charmiga gatuhus. Ordet härstammar från engelskans ”gentry”, som historiskt använts för att beteckna den brittiska godsägare och brittisk övre medelklass. På senare år har andra faktorer som ”kreativa städer” tillkommit, tänkta att locka till sig en kreativ övre medelklass samtidigt som de i sin tur bidrar till ännu högre bostadspriser.
En konkret effekt av gentrifieringen är stigande bostadspriser, vilket påverkar inte bara låginkomsttagare utan även personer med medelklassyrken som lärare och sjuksköterskor. Som Leslie Kern krasst konstaterar har många av dessa helt enkelt inte längre råd att bo i storstäderna.
Effekter av undanträngning
Men det finns andra och mer subtila effekter av gentrifiering än stigande bostadspriser. I boken citerar Kern hur äldre invånare i den allt hippare New York-stadsdelen Harlem inte längre känner sig hemma där de bor: ”När jag lämnar det här huset, förstår du, går folk förbi och tittar på mig som att jag befinner mig på fel plats”. Den som utsätts för så kallad undanträngning utsätts också för känslomässig skada, betonar Leslie Kern, och pekar på hur till och med USA:s folkhälsomyndighet konstaterat att undanträngning påverkar den mentala hälsan.
– Om våra grannar börjar flytta en efter en, om affärer där vi brukar handla tvingas stänga och om vi inte längre känner igen oss när vi är ute och går – allt detta kan skapa en känsla av att vi förlorat vårt hem, trots att vi fortfarande bor kvar på samma geografiska plats.
För att handskas med gentrifieringen och dess konsekvenser behöver vi se den ur tre synvinklar, menar Leslie Kern, ett feministiskt och queert perspektiv, ett antirasistiskt perspektiv och ett dekolonialt perspektiv. Områden som domineras av utrikesfödda har länge generellt setts som mindre attraktiva att leva i, lockat färre investerare och har ofta inte rustats upp på samma sätt som andra områden.
– Ironiskt sett är det just detta som skapar förutsättningar för gentrifiering, eftersom det finns en kommersiell potential i dessa områden på grund av att det är billigt att köpa fastigheter, säger Leslie Kern
Gentrifieringens dödlighet
Det finns också andra och betydligt värre konsekvenser av gentrifieringen än höga bostadspriser. 2014 mördades San Fransisco-bon Alejandro Nieto av poliser efter att några vita nyinflyttade ansett att han såg ”misstänkt” ut, i en stadsdel som tidigare dominerats av latinamerikaner men som kommit att bli alltmer gentrifierad. Som Kern påpekar har många av senare års uppmärksammade mord på svarta amerikanska män också skett i områden som blivit alltmer gentrifierade.
Lösning i lokalsamhället
Vad kan vi då egentligen göra? Det är vanligt att folk känner skuld över sin egen del i det hela, säger Leslie Kern, och att man undrar vad man själv kan göra för att bromsa gentrifieringen i den stadsdel där man bor.
– Men även om du tillhör den grupp som indirekt bidrar till gentrifieringen kan du samtidigt vara solidariskt med ditt närsamhälle. Du kan gå med i lokala grupper som arbetar för att bromsa dyra nybyggen och du kan se till att försöka påverka dina lokala politiker.
Att öppna en ny yogastudio eller ett ekokafé behöver heller inte automatiskt vara något dåligt, betonar Leslie Kern. Här är huvudsaken att man ser till att knyta band med närsamhället, och inte tror sig automatiskt veta vad närområdet behöver.
– Som affärsidkare bör du prissätta dina varor eller tjänster så att närsamhället faktiskt har råd med det du säljer. Du kan också se till att erbjuda information på flera av de språk som talas i närområdet, erbjuda vissa tjänster utan betalning till låginkomsttagare och upplåta dina lokaler till möten för närsamhället. Allt detta är signaler om att du faktiskt vill stödja det närsamhälle där du verkar.
Själv känner Leslie Kern en kombinerad optimism och pessimism inför framtiden.
– Jag tror att de ständigt stigande bostadspriserna kommer nå sådana proportioner att regeringar till sist kommer tvingas agera för att förhindra att hundratusentals människor förlorar sina boenden. Samtidigt är det hemskt att tänka sig att det skulle gå så långt, när vi redan befinner oss i en kris där många inte har råd med hyran eller ens vet om de får bo kvar, säger Leslie Kern.
Hon avslutar:
– Men annars tänker jag att kriser också kan ge möjlighet att förbättra situationen. Kanske kommer vi i framtiden att se lagar som förhindrar exploatering av bostadsområden.
