BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
En av de saker företaget jobbar med är att restaurera och återuppföra gärdsgårdar i det svenska kulturlandskapet.
– Till vardags bygger vi gärdsgårdar åt kunder som kontaktar oss. Det ger deltagarna möjlighet att arbeta i naturen med något som är vackert och som de kan känna stolthet över, säger Stefan Skoglund.
Nu får altså även allmänheten chansen. Gärdsling – att sätta upp en gärdsgård – är ett hantverk som i stora stycken är bortglömt. Bara ett fåtal behärskar tekniken.
– Jag har kunskapen och vill gärna dela med mig av den. Så Naturjouren erbjöd oss att finnas med i Biotopias utflyktsprogram så att folk kan komma och delta i att gärdsla.
Själv lärde sig Stefan Skoglund tekniken för att han hyser ett kombinerat intresse för hantverk och historia – och för att han tycker att gärdsgårdarna är fina.
Varför är det viktigt att kunna bygga en gärdsgård?
– Jag tycker att det är viktigt att gammalt hantverkskunnande bevaras. Vi står inte och faller med om folk kan bygga gärdsgårdar eller inte. Men det är synd om kunskap som vi har tillskansat oss i generationer ska försvinna. Vi vill föra kulturarvet vidare.
– Anledningen till att kunnandet försvinner är att vi har fjärmat oss mer och mer från naturen och den svenska landsbygden.
Lära sig hela processen
Den som beger sig ut till traktormuseet i Björklinge i helgen ska få möjligheten att lära sig hantverkets alla delar.
– Vi kommer att sätta upp en gärdsgård vid Traktormuseet, och de som önskar delta kommer att kunna vara med genom hela utförandet. Sätta stolpar, lägga slanorna och dra vidjorna som ska hålla ihop gärdsgården – det är framför allt vidjorna som är en bortglömd kunskap. Ibland ser man att folk har använt ståltråd i stället. Det kan jag nästan må dåligt av.
Att gärdsgårdar inte längre används i så stor utsträckning i jordbruket är – förutom den moderna teknikens överlägsenhet – också ett resultat av att ägandet har omstrukturerats på landsbygden, tror Stefan Skoglund.
– Varje person äger sin mark för bete och odling. Tillbaka i tiden ägde man kanske sitt hus och sin gård, men där djuren gick var det allmänning, dit man skickade alla djur.
– Numera handlar det om att vi stänger in djuren. Då handlade det om att stänga dem ute, vilket är intressant. Det var okej att de hölls bortåt skogen, men inte att de kom in mot trädgårdarna eller byn.
– Man skapade en fägata där man drev djuren ut ifrån byn ut till skogen där de fick beta vår, sommar och höst, och sedan på vintern stallade man in dem.
Bevara kulturlandskapet
Det är egentligen bara fårskötseln i delar av Sverige som fortfarande i viss utsträckning bedrivs som tidigare, till exempel på Gotland, menar Stefan Skoglund. Att Naturjouren nu har börjat återupprätta gärdsgårdar har syftet att bevara ett gammalt kulturlandskap.
– Skulle vi få frågan att sätta upp gärdsgård runt en villaträdgård i stan så skulle vi säga nej. Vi sätter bara upp dem i miljöer där de hör hemma.
Vad ska personer som vill delta i helgen tänka på?
– Egentligen bara att anmäla sig till mig i förväg.
