Det må vara litet och knotigt, äppelträdet bakom Lillåns förskola i Örebro, men det ger stora gröngula och saftiga äpplen. Syrliga säger en del, sura säger andra. Kanske det är därför förskolebarnen så gärna äter dem redan i det beska kartstadiet. Mor Stina lär dock le från sin himmel, för det var barnen som hon helst ville skulle äta av hennes äpplen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Ingenstans passar Mor Stinas äpplen bättre än här, säger förskolepedagogen Ulla Forsberg.
Växte upp i slutet av 1800-talet
Den pomologiska litteraturen är knapphändig i sina uppgifter om Mor Stinas äpple. Man vet att moderträdet växte upp i slutet av 1800-talet på ett torparställe utanför Kumla i Närke. Uppkallat efter en änka som hette Stina och att trädet blåste ner i en storm på 1950-talet och försvann. Innan det ett decennium senare dök upp i Örebro. Mor Stina var troligen var gift med torparen Lars Persson som bodde i Hörsta by norr om Kumla. ”Lars Persa” som han kallades hade ett specialintresse. Han kunde äpplen och gick runt i bygden och ympade nya sorter. I slutet av 1800-talet var den kunskapen inte så stor bland torpare. Då var det mest godsägare, präster och storbönder som hade äppelträd i sina trädgårdar. Men Lars Persa lyckades odla fram ett nytt äppelträd hemma i sin egen köksträdgård.
Säckade ihop för gott
Äpplena blev goda och sålde bra på torgmarknaderna i Kumla, även om mor Stina helst ville ge sina äpplen till grannbarnen. När Lars och Stina Persson gick bort fanns det ingen som kunde ta över torpet och stugan förföll alltmer. I början av 1950-talet var äppelträdet så gammalt att en lättare storm fick det att säcka ihop för gott. Därmed föll mor Stinas äpplen i glömska. Fram till 1965 då äpplet dök upp hos en villaägare i grannkommunen.
– Det var en örebroare som tillfälligt besökte det gamla ödetorpet och fick se mor Stinas träd. Driftigt nog knep han av några stamskott och tog med hem till sin trädgård i Örebro, för ympning i sina andra äppelträd, säger Bernt-Olov Viktorsson som är äppelträdsentusiast och medlem i den lokala trädgårdsföreningen.
Över 300 äppelsorter
Vid millennieskiftet ville han plantera ut lokala äppelträd i bygden. Tillsammans med några i trädgårdsföreningen for de till Julita genbank där det finns över 300 äppelsorter. Två träd med ursprung från Kumla fångade snart deras intresse. Det visade sig att pomologerna på Julita hade fått nys om mor Stinas grenar i Örebro, gjort hembesök och tagit med ymp-ris till grundstamning och nya träd.
– Vi köpte tre stycken som vi planterade i Örebro. Två utanför äldreboenden, och det tredje vid Lillåns förskola.
Där kan småttingarna njuta av de syrliga äpplena. Troligen till stor förnöjsamhet för barnälskaren mor Stina.
Storlek: Stora till mycket stora äpplen
Form: Rundad konisk form. Omkretsen kantig
Färg: Blekt gröngulvit
Skal: Medeltjockt, något glänsande, god doft
Kärnhus: Litet och lökformat. Kärnorna är små och mörkbruna
Kött: Vitt, mört, saftigt, sött, svagt syrligt. God annorlunda arom
Plockningstid: Mitten av september
Blomning: Rosagröngula knoppar följs av blommor med små runda kronblad
Zon: 1–4
Äpplen med kvinnonamn
- Alice – Uppkom ur en kärna från Ingrid Marie och uppkallades efter Alice Wallenberg, som tyvärr dog innan hon fick smaka på äpplet.
- Birgit Bonnier – Uppkallat efter äppelälskaren och bokförläggaren Albert Bonniers fru.
- Brita Horn – Upptäckt 1920 på Krusbergs herrgård och döpt efter Brita Sophia Horn af Marienborg som 1705 ägde gården.
- Bodil Nergaard – Uppkallat efter ägaren till danska godset Fuglsang, på vars marker äpplet upptäcktes 1850.
- Dotteviks Inga – Uppkom ur en äppelkärna hos Inga och Karl-Eric Johansson i Sottevik, sorten namngavs våren 1990 av Jössebygdens trädgårdsförening.
- Dronning Louise – Ett äppleträd från Vordinsgborg som drottning Lousie av Danmark (1817–1898) tillät uppkallas efter henne.
- Eva-Lotta – Uppkallat efter fruktodlaren Inge Nilssons dotter Eva, men då det redan fanns en sort med det namnet fick det heta Eva-Lotta.
- Filippa Lärardottern – Filippa Johannsen sådde 1880 en äppelkärna som grodde. Det blev så gott att hon 1888 förärades kungligt certifikat av första klassen.
- Gunilla Bohuslän – Moderträdet växte 1889 upp i en fru Birgit Perssons villaträdgård i Uddevalla. Två meter högt, friskt och med riklig årlig frukt.
- Ingrid Marie – Sorten fick namn efter en avliden dotter till lärarparet Karl och Bodil Madsen, som 1910 fann trädet. Moderträdet lever ännu och besöks årligen av äppelälskare från hela världen.
- Katja – Ett brittiskt äpple som är korsat mellan James Grieve och Worcester Parmän, kallas för Cathy i England.
- Melba – En äppelsort som har sitt namn efter den australiska operasångerskan Nellie Melba (1861–1931). Förutom äpplet är desserten Peach Melba tillägnad henne samt en krater på planeten Venus.
- Nanna – Efter gudinnan Nanna, Balders maka. Lanserad på marknaden 1999.
- Signe Tillisch – Kammarherre Tillisch i Bjerre sådde 1860 ett äpple som han uppkallade efter sin dotter Signe. Sorten kom till Sverige 1890.
- Siv – Ett surskrabbeträd i Björnvik skulle tas bort, men sparades av ett nygift par. Trädet bar då så rikligt med frukt att det fick stå kvar och gavs namn efter bruden.
- Sylvia – Äpplet har fått sitt namn av att den i Skåne ofta mognar på Sylviadagen den 8 augusti
- Snövit – En äppelsort som är uppkallad efter sagans Snövit, skriven av bröderna Grimm och levandegjord på film av Walt Disney.
- Stäringe Karin – Upptäckt i en beteshage på Stäringe gård i Sörmland, av Karin som var gift med trädgårdsmästaren på gården.