Ägarkoncentrationen inom traditionella medier har diskuterats sedan 1970-talet. De senaste åren har det dock varit tyst i debatten, trots att utvecklingen mot monopolmarknader idag är större än någonsin. Mittmedia och norska Schibsted annonserade nyligen att de ska gå ihop. Beskedet kom bara veckor efter att Mittmedia tagit över majoritetsägandet av Promedias tio tidningar och därmed idag kontrollerar 20 dagstidningar. Med Schibsteds Svenska Dagbladet blir det 21. Affären ger Mittmedia kontroll över en femtedel av den svenska dagspressmarknaden.

Enligt medieforskaren och professor emeritus Staffan Sundin är det den vikande annonsmarknaden och generationsväxlingen bland prenumeranterna som är de största orsakerna till att allt färre äger allt fler tidningar.

– I stort har dagspressen gått med noll eller något minus i resultat i flera år, om man räknar bort presstödet, även om några mediehus gick bra, som exempelvis Dagens Industri och Aftonbladet, säger Staffan Sundin.

Långsiktigt mål

Enligt honom är det inte tidningsutgivningen utan andra verksamheter som genererar de stora inkomsterna till ägarfamiljer som Bonniers och Hamrin. Familjernas roll på dagspressmarknaden minskar dock, även om Bonniers med sina sju tidningar fortfarande kontrollerar en fjärdedel av dagspressupplagan.

En av de viktigaste strukturella medieförändringarna under 2000-talet är den ökande andelen stiftelseägda tidningskoncerner. Dit hör Mittmedia, Gota media, NTM och Sörmlands media, samtliga ägda av stiftelser med liberal eller moderat inriktning. På 1940-talet var nästan alla tidningar familjeägda. När den yngre generationen inte ville driva tidningarna vidare övertogs de av icke vinstdrivande stiftelser som ville fortsätta driva en politisk linje – i synnerhet på den borgerliga sidan där det fanns kapital.

– Mittmedia ägs av två stiftelser, och deras uppdrag är att ge ut lokala tidningar och bidra till liberal opinionsbildning, säger Helena Giertta, chefredaktör på tidningen Journalisten.

Målet att driva politisk opinionsbildning gäller även de andra stiftelserna, men de senaste tio åren har koncernerna köpt tidningar även utanför den egna politiska skåran, tidningar som fått behålla sin politiska inriktning – på ledarplats.

– Koncernerna expanderar för att överleva med målet att fortsätta få ut sitt politiska budskap, säger Staffan Sundin.

Mittmedia näst störst

När fusionen med Schibsted går i lås kommer Mittmedia vara Sveriges näst största dagstidningskoncern. Framtidsstrategin sammanfattas ”digitalt först”.

– Det är mot den bakgrunden de har gjort sig av med hundratals journalister och aviserat att en tredjedel av tjänsterna ska vara borta till 2019, säger Helena Giertta.

Fusionen med Schibsted, som driver den digitala utvecklingen i mediebranschen, är en naturlig del av Mittmedias strategi, menar Giertta.

– Men jag oroas över den massiva nedläggningen av lokalredaktioner som Mittmedia och andra har genomfört. De säger att lokaljournalistiken är deras kärna samtidigt som allt färre journalister bedriver lokaljournalistik. Det går inte ihop, säger Helena Giertta.

Oundvikliga nedskärningar

Även Staffan Sundin ser problemen i spåren av minskande intäkter.

– Antalet specialreportrar, grävgrupper och fotografer har minskat, liksom utrikes- och kulturbevakningen. Det försämrar kvaliteten på journalistiken, säger han.

Samtidigt menar han att åtstramningarna har lite att göra med ägarkoncentrationen. Nedskärningar hade det blivit ändå i en tid av vikande annonsintäkter och osäkerhet kring hur journalistik ska finansieras.

– Man gjorde ett misstag när man vande folk vid att journalistik är gratis på nätet. Nu prövas olika modeller för att få in läsarintäkter, säger han.

Han tror att Schibsteds huvudsakliga motiv för att gå ihop med Mittmedia är att bli av med SvD.

– Schibsteds affärsmodell är inriktad på digitala tjänster, som Blocket och Hitta.se. Troligen finns det en option för Mittmedia att få köpa SvD inom några år, säger han.