I fredags stod det klart att regeringen infriar sitt vallöfte om att återinföra fri entré på de statliga muséerna. Kulturminister Alice Bah Kuhnke, som presenterade reformen på Moderna museet i Stockholm, lyfte demokratiaspekten i åtgärden.
– Att öppna dörrarna till konsten på vid gavel är ett sätt att både manifestera och konkretisera att allt det här är vårt, sade hon.
Borgliga är kritiska
Efter att den borgerliga regeringen vid maktskiftet 2006 tog bort de fria entréerna på de statliga museerna sjönk besöksantalet drastiskt. Men de senaste åren har besökarna återvänt och är åter näst intill lika många som under perioden av fri entré. Kulturministern poängterar att det också är av avgörande vikt vilka besökarna är och att polariseringen ökar i snabb takt i dagens samhälle.
Daniel Birnbaum, chef för Moderna museet, är glad över beskedet.
– Den förra perioden av fri entré var innan min tid, men mina kollegor såg tydligt att vi fick en bredare publik. Vi nådde fler människor som inte är vana vid att gå på konstmuseum. Det blir lättare för barnfamiljer att komma till oss en liten stund, eftersom det inte blir en lika stor investering, säger han.
Men borgerliga debattörer och partier är kritiska till förslaget och menar att det främst riktar sig till medelklassväljare i storstäderna. Debattören och centerpartisten Matilda Molander anser att de 80 miljoner kronor reformen beräknas kosta kunde ha använts klokare.
– Det finns viktigare saker att lägga pengar på. Framför allt välfärdens kärna med skola, vård och omsorg. Visst – folkbildning är viktigt, men vi har inte hur mycket pengar som helst i dagens läge, säger hon.
Dessutom menar hon att kultursatsningen är felprioriterad.
– De som konsumerar den här typen av kultur är medelklassmänniskor i storstäderna. De har råd att betala för sig. Det finns annan folklig kultur att satsa på, som fler skolbibliotek, teaterbesök med skolklasser eller kulturskolor. På så sätt skulle man nå fler på landsbygden och i förorterna, säger Matilda Molander.
Tidigare kulturminister Leif Pagrotsky (S) tycker hennes invändning är nonsens.
– Ord och handling går inte ihop. För att ta enbart ett exempel har alliansen höjt avgiften för den kommunala musikskolan, säger han.
Nådde fler besökare
Resultatet från perioden med fri entré på de statliga museerna då Leif Pagrotsky var kulturminister visade sig slå ut väl.
– Kulturrådet gjorde en utvärdering i vilken man kom fram till att ökningen av antalet besökare berodde just på att man nådde de människor som annars inte tagit sig till museerna. Precis som Alice Bah Kuhnke idag poängterar, säger Leif Pagrotsky.
”Snedvrider konkurrensen”
Matilda Molanders tredje invändning mot reformen riktar sig mot att subventionen snedvrider konkurrensen.
– När det blir gratis att gå på de statliga museerna blir det svårare för privata och kommunala kulturaktörer att locka publik, säger hon.
Daniel Birnbaum menar att konstens offentliga rum inte går att jämföra med den konsumtionsinriktade marknaden.
– Det här är ingen affärsverksamhet. Det här är en kulturinstitution, säger han.
Jan Olov Westerberg, överintendent på Naturhistoriska, håller med.
– Jag har nyss kommit hem från London. Där är det fri entré på de statliga museerna, vilket förhöjer känslan av att detta är ett andra vardagsrum för medborgarna, där de kan ta en fika, få en bra upplevelse och samtidigt lära sig något matnyttigt, säger han.
Till Naturhistoriska riksmuseet kommer en stor andel barn och ungdomar.
– Somliga kanske bara har råd att komma en gång med skolan. Har de möjlighet att komma fler gånger ökar möjligheten för att ett djupare intresse vaknar. Vi vill att detta ska vara en levande och öppen arena, säger Jan Olov Westerberg.
