– Vi rappar om vårt liv, det är vad det är, sade han då.
Publiken bestod mest av barn och ungdomar från kvarteret som tjänade som kuliss för filmen Les Misérables av Ladj Ly, 2019. De flesta kom från hushåll under fattigdomsgränsen.
”Finansierar allt själva”
När Dagens ETC ringer upp nu är rapparen befriad från bojan. Straffet är avtjänat.
– Jag fortsätter att jobba med ungdomar som har det tufft i skolan och satsar på musiken, säger han.
Han vill vara anonym för att rektorn på skolan han jobbar på inte ska få nys om hans brott. I sin senaste musikvideo poserar han och gruppmedlemmarna med automatvapen och droger samt iscensätter krigsliknande scener i urbana miljöer. Det är en avancerad produktion.
– Lyssna: det är fiktion men det var vårt liv. Här i Frankrike pratar de om yttrandefrihet men bara när det är vita som yttrar sig. De försöker låtsas som att vi inte finns. Vi finansierar vår musik själva med spelningar, labels och insamlingar, säger han.
Han skrattar till.
– Kanske lite med, du vet, dealandet förut. Men alla hiphopare är inte insyltade. Jag ser unga grabbar ta sig ur skiten via musiken, säger han.
Siffrorna är inte lika alarmerande som i Sverige men det dödliga gängvåldet tonåringar emellan har ökat i Frankrike de senaste åren. Många konflikter gäng emellan trissas upp i sociala medier – där delar av kommunikationen består av rap, enligt fransk polis.
Fransk hiphop hålls aktivt utanför offentligheten. År 2020 var bara två rappare nominerade i någon kategori på Frankrikes största musikgala Les Victoires. De två var dessutom vita – en minoritet inom fransk hiphop – och ingen tilldelades pris. Detta trots att hiphop är den överlägset mest strömmade musiken.
Har alltid motarbetats
SNEP (Syndicat National de l’Edition Phonographique) – den franska skivindustrins största samlingsorganisation ligger bakom urvalet till galan. De hävdade i en rapport att ”urban musik” är ett överexponerat fenomen som inte bör överskugga andra musikgenrer. 2021 skrotades dock kategorin ”Urban musik” till förmån för ”den mest strömmade titeln” – som vanns av rapparna Gradur och Heuss l’Enfoiré och deras låt ”Ne reviens pas”:
– Det är ett skämt, den enda kategorin alla vet vem som ska vinna i förväg, säger rapparen och producenten Dims per telefon.
– Det har alltid varit så, vi skapar vår egen business, våra egna kanaler, vår egen existens, fortsätter han.
Fransk rap har sedan 90-talet aktivt motarbetats av franska myndigheter. Grupper som NTM och Iam gjorde den franska hiphopmarknaden till världens största utanför USA och sångtexterna innehåller, utöver vapen, droger och sexism stark kritik mot kolonialism, strukturell rasism och polisvåld.
Anklagas för ”Frankrike-hat”
1995 anmäldes den första franska rap-gruppen för uppvigling till polisvåld av en fransk inrikesminister, Alain Juppé. Gruppen Ministère Amer fick sitt genombrott med låten ”Sacrifice de poulet” – filmmusik till den nu kultförklarade filmen ”Medan vi faller” av Mathieu Kassovitz. Poulet (kyckling) är slang för polis och i låten rappar de att le poulet ska ”offras”. De rappar också om godtyckligt polisvåld och rasism. Samma år dömdes rapparna i Suprême NTM till ett halvårs fängelse för sin låt ”Police” på samma tema
När Nicolas Sarkozy blev inrikesminister på 2000-talet var förortsrappen och dess ”rasism mot vita” hans fokus. Han anmälde rapparna La Rumeur och Sniper för rasism och instiftade en lag som gjorde musik som ”skadar republikens värdighet” straffbar. Han såg även till att ”kolonialismens goda sidor” infördes i fransk läroplan. I samband med de stora upploppen i förorterna 2005 – som inleddes med att två tonårspojkar dog när de gömde sig för polisen – gick han och 152 ledamöter i nationalförsamlingen och 43 senatorer samman och krävde att justitieministern skulle anmäla en lång rad franska rappare för ”antivit rasism och hat mot Frankrike”.
Enligt musikjournalisten Olivier Cachin fick inrikesministeriets krig mot hiphopen rappare att undvika teman som polisvåld och rasism av rädsla för repressalier. Men hiphopen frodades lokalt och i samband med att Sarkozy byttes ut med François Hollande 2012 tog strömning på nätet fart på allvar och försäljningen exploderade.
2016 inkluderade SNEP strömningstjänster för att mäta försäljningssiffror vilket resulterade i att hiphopen i princip tog hem alla guld- och silverplattor som utdelades. Detta sågs som ett problem, enligt vad anonyma källor inom SNEP säger till dagstidningen Libération och 2018 underkändes alla kanaler som inte hade betalande prenumeranter. Vips så halkade hiphopen långt ned på listorna igen. Men succén fortsatte, försäljningsrekord slogs och idrottsarenor fylldes för rappare som Soprano och Gims.
”Menar att vi inte är franska”
Men de hålls fortsatt undan offentligheten. Till och med rapparen Black M som blev stor med poppig, familjevänlig rap stoppades från att delta i en musikfestival för att många år tidigare ha uttryckt sig ”antifranskt” i en låt med gruppen Section d’Assaut.
Musikgalan Les Victoires ordförande Romain Vivien sade till radiokanalen France Culture att ”urban musik” visserligen säljer bra men inte reflekterar ”Frankrike i stort” – där chanson française föredras.
– De menar att vi inte är franska. Jag säger som det är, det är rasism. Kolla bara på kategorin urban musik förut: hiphop, reggae, soul, all traditionellt ickevit musik i samma påse, säger Dims som gick upp på scen efter att han med fotbojan skyndat hem.
Galan Les Victoires grundades av det franska kulturdepartementet för att ”understödja fransk musik och kultur”.
– Jag har dåliga nyheter till dem. Vi dominerar internet och nu kan de snart inte stå emot längre. En dag kommer de tvingas inse att vår publik är lika fransk som Eiffeltornet, säger Dims.
