– Om vädrets makter är med mig får jag tillräckligt med rapsfrö från de egna odlingarna men jag köper in utifrån för säkerhets skull, jag vill alltid ha ett lager att ta av, säger Göran Pettersson.

Rapsfröna ska hamna i tratten på pressen för att bli olja. Pressen finns i mittavdelningen på den 18 meter höga spannmålstork där det förutom raps lagras vete, havre, åkerbönor, gräs- och klöverfrö i olika utrymmen beroende på när de skördats. Rapsfröna åker lastkärra in i intaget på bottenplan och töms över ett stort golvgaller för att samlas upp i en så kallad elevator som likt ett lodrätt paternosterverk skopa för skopa fraktar upp dem till lagringsutrymmet ovanför pressen där de töms ut. Sedan vänder färden nedåt när fröna av tyngdkraften via ett rör forsar ner i presstratten under för att pressas till olja. 

– Jag byggde spannmålstorken 2010 som en tillbyggnad till den lada som min far byggde i mitten på sextio-talet. Den sitter i sin tur ihop med den gamla ladugården från tidigt 1900-tal, säger Göran Pettersson.

Bättre ekonomi att bli kravbonde

Förutom olja blir det rapsfrökakor av fröna. Dessa är ett utmärkt djurfoder.

– Jag säljer det som hönsfoder men frökakorna fungerar även bra yill andra djurslag, säger Göran Pettersson.

När oljan är färdigpressad fyller den en tank på bottenplan som rymmer 1 000 liter och som Göran lastar på en släpkärra och kör till upptapparen utanför Örebro. Där hälls den upp i de 1 250 flaskor som sedan säljs i affärer, gårdsbutiker och på marknader.

– Det blir två sådana tappningar per år, säger Göran Pettersson.

  När han skulle ta över gården från föräldrarna vägde han för- och nackdelar med att fortsätta att driva den konventionellt mot att ställa om till ekologisk odling. Förutom att utmaningen att lyckas som kravbonde sporrade honom kom han även fram till att det var bättre ekonomiskt.

Mekanisk ogräsbekämpning

– Som bonde kan man alltid sälja det man odlar men eftersom marknaden sätter priset vet man inte vad man får betalt i slutänden. Det var ekonomi och inte ideologi som låg bakom mitt beslut att satsa ekologiskt. En kravbonde får bättre betalt och även om det innebär att man måste lägga ner mer arbete så är det värt det, säger Göran Pettersson.

Han förklarar att en stor skillnad mellan konventionellt och ekologiskt jordbruk är gödsling och ogräsbekämpning. Vad det gäller gödsel så kräver raps mycket extra näring i jorden för att växa bra och konstgödsel är inte att tänka på. Naturgödsel från djur är ett alternativ men det finns inga gårdar med djurbesättningar i närheten. Göran Pettersson odlar klöver som är kväverik och som går att använda som så kallat gröngödsel. När det gäller ogräs så har Göran Pettersson beslutat sig för att bli av med kvickroten och tisteln genom mekanisk bekämpning. En maskin med 32 hackor som ser ut som spetsiga spadar fördelade på två rader ger ogräset en match. Hackorna river upp jorden mellan raderna med raps och skär av ogräset.

– Jag sår så brett på åkern att radhackaren kommer åt att bekämpa ogräset. Men billarna, som hackorna kallas, når inte rötterna långt nere i jorden. Även om billarna hackar av det gröna på ogräset så finns näringsreserverna nere i rötterna så det kommer tillbaka. Och då får man köra igen. Det är ett evigt jobb, säger Göran Pettersson.