– De anade redan då att där låg något som var utöver det vanliga, säger Carolina Ask, platsansvarig arkeolog och pedagog.

Brist på resurser gjorde att det dröjde ytterligare 61 år innan nästa steg kunde tas. Först 1996 började marken i området undersökas med metalldetektor och utslaget överträffade alla förväntningar. Utgrävningarna har nu pågått i snart tjugo år och då är arbetet ändå bara påbörjat.

– Det är bara knappt en procent av området som har undersökts och man har redan hittat 28 000 föremål i bland annat guld, silver och brons, berättar Carolina Ask.

Samhället låg på en höjd intill Uppåkra kyrkan, öster om det som i dag är motorvägen mellan Lund och Malmö. Platsen var väl vald på en platå på den för övrigt vidsträckta slätten, med god utsikt i flera riktningar och där det gick en landsväg mellan hamnplatserna Trelleborg och Lomma.

Ett rikt och mäktigt centrum

Totalt omfattar det tidigare bebyggda området fyrtio hektar, vilket kan jämföras med Birkas sju hektar. Den stora mängden fynd från olika tidsperioder visar också att Uppåkra varit ett både rikt och mäktigt centrum under en mycket lång tidsperiod, från 100 år före Kristus till 1 000 efter Kristus.

– När Uppåkra var som störst bodde omkring tusen personer här vilket måste ha gjort det till en betydelsefull plats, säger Carolina Ask.

De fynd som har gjorts visar att de som bodde på platsen ägnade sig åt hantverk och handel. De föremål som hittats vittnar också om mycket resande och handelskontakter som sträckte sig utöver Europas gränser, till Svarta havet och Arabiska halvön.

På platåns högsta del, som är den som blivit mest noga undersökt, fanns bostäder för traktens rikaste och mäktigaste familjer. Där fanns också en ceremoniell byggnad som måste ha varit storslagen för sin tid.

– Storleken på de stolphål som har hittats visar att byggnaden måste ha varit mycket hög. Eftersom den dessutom låg på en höjd bör det ha varit det som de som kom resande först såg, berättar Carolina Ask.

Troligen religiös funktion

Rikligt med fynd av det som kallas guldgubbar och rester efter måltider tyder på att huset bör ha använts vid representation, men hade antagligen också en religiös funktion.

Under den senaste grävperioden, som gjordes en bit ifrån det funna templet, fick arkeologerna fram rester av ugnar som har tillhört ett bageri eller storkök av något slag. Något som kan vara spår efter ett forntida ölbryggeri undersöks också.

Enstaka rester av människoben har hittats. Det mest spektakulära fyndet gjordes i ett hus som blivit nedbränt där det fanns kropparna efter tre vuxna personer. Dessa rester har undersökts av kriminaltekniker. Benen är fragmenterade efter branden men det var hela kroppar som hittades. 

– Genom de ställningar kropparna låg i kunde kriminalteknikerna komma fram till att personerna bör ha varit döda när branden började, säger Carolina Ask.

I ett annat hus fann man skulderbladet efter en människa där det tydligt finns ett hål efter ett stick med ett spjut eller en lans. Exakt vad som hänt kring dödsfallen kom aldrig kunna återskapas, men med tanke på ortens betydelse är det inte tänkbart att det har uppstått maktkamper av olika slag.

– Det var i den välbärgade delen av samhället som de brända kropparna och skulderbladet hittades. De som bodde där levde ett gott liv, men fick antagligen ibland en brutal död i samband med olika uppgörelser, säger Carolina Ask.

Ingen riktig gravplats

För varje sommar läggs nya pusselbitar i bilden av det samhälle som en gång fanns där. En av de gåtor som finns kvar är att man trots geofysiska undersökningar av marken inte har kunnat hitta någon riktig gravplats. En förklaring till det kan vara att det gamla gravfältet ligger under dagens kyrkogård. Men den största gåtan är hur ett så stort, långvarigt och mäktigt samhälle har kunnat bli så helt bortglömt.

– Det finns en passage i en isländsk saga om en plats i Öresundsregionen som inte låg vid kusten utan en bit in i landet. Detta var från tiden innan Lund hade grundats men trots det kallas platsen i sagan för Lund. Det finns därför de som tror att det kan ha varit Uppåkra som nämns, säger Carolina Ask.

Uppåkras fall kan ha berott på att samhället gradvis tappat sitt inflytande, samtidigt som det nuvarande Lund började växa fram. Att det skedde i den skiljelinje där kristendomen gjorde sitt intåg medan gamla Uppåkra var ett mäktigt hedniskt maktcentrum, talar för att det kan ha varit religiösa förtecken kring det.

I takt med utgrävningarna har Uppåkra börjat resa sig ur ruinerna som en historiskt viktig plats. Antalet besökare på platsen ökar och nådde under det gångna året upp i över 10 000. Kringverksamheter växer också stadigt, så att det nu sommartid finns både café och utställningslokal på platsen.

De finaste fynden kan av säkerhets skäl inte visas i Uppåkra utan finns istället på Historiska muséet i Lund. Men medan den forntida platsen grävs ut så växer också den virtuella fram. 

En del av de finaste fynden laserskannas nu för att sedan skrivas ut i både plast och brons, så att man som besökare ska kunna uppleva hur de såg ut.

– En fördel med att skapa repliker av fynden är att man också kommer att få röra vid dem, säger Carolina Ask.

Exempel i integrationsarbetet

Närheten till de två forskningsanläggningarna Max IV och ESS, som just nu byggs i Lund, kommer det nutida Uppåkra att ha glädje av teknik i framkanten när det gäller att göra platsen begriplig. Ytterligare ett band mellan då och nu kan bli att knyta an till platsens internationella kontakter.

– Det finns planer på att använda Uppåkra som exempel i arbetet med integration i och med att platsen hade sådana internationella förgreningar, säger Carolina Ask. 

Några fynd från Uppåkra

Guldgubbar är en benämning på små stämplade figurbleck av guld. I Uppåkratemplet har man hittat närmare 120 stycken, vilket är det största fynd som gjorts i en byggnad i Nordeuropa. Guldgubbar tillhör de mest svårtolkade föremål som bevarats från järnåldern. Det är troligt att de har ett ursprung i de tempelpengar som användes i romerska helgedomar. 

Kirurgiska instrument. Upptäckten av kirurgiska instrument i Uppåkra vintern 2005 gjordes inomhus efter utgrävningarna. Allt tyder på att de kirurgiska instrumenten är ett direkt resultat av romersk kunskapsimport. Knoppsonden var det första fyndet av sitt slag i Skandinavien och instrumentet används fortfarande av kirurger. Flest kirurgiska instrumenten fanns i anslutning till templet och fynden kan kopplas till Odin och dennes roll som läkekonstens gud. Några instrument hittades även i det stora vapenoffret strax norr om templet. Detta visar att läkare, så kallade fältskärer, ingick i järnåldersarméerna och behandlade huggsår och krosskador.

Uppåkrabägaren. Brons- och silverbägaren från omkring 500 e. Kr. hittades nedgrävd i det så kallade Uppåkratemplet och kan ha tillverkats lokalt. Bägarens form har en romersk förebild. Bägaren har antagligen använts i dryckesritualer som var ett viktigt inslag i bloten.

Skålen. Unik skål av glas påträffad i Uppåkratemplet där den efter år 500 e.Kr. lagts ned tillsammans med brons- och silverbägaren. Den är framställd i så kallad överfångsteknik med två lager glas. Tillverkningstekniken och dekoren tyder på att den har tillverkats i Svarta Havs-området.