– Jag hade skrivit vid sidan av mitt heltidsjobb i 2,5 år och hade fått ihop en halv roman. Jag kände att för att göra den klar så behövde jag mer tid, säger han.

”Orent ackord” hade först svårt att hitta hem i förlagsvärlden, då den genremässigt låg någonstans mellan ungdoms- och vuxenlitteraturen.

Arbetarförfattare

Romanen togs senare väl emot och den nydebuterade författaren placerades i facket arbetarlitteratur, där han känner sig hemma.

– Att skildringar av arbetarklassens villkor skrivs och kommer ut är helt avgörande för samhällsutvecklingen, säger han.

Mats Berggren växte upp i Södertälje. Hans föräldrar kom båda från fattiga arbetarhem, men pappan lyckades genom att studera vid sidan av heltidsarbetet göra en klassresa och bli ingenjör. Det var hans mamma som förde in bokläsandet i hemmet och för Mats Berggren blev klivet över till författarvärlden inte så stort.

–  Jag kände att fabriken där jag arbetade var en värld som ingen då berättade om. Alltså bestämde jag mig själv för att skriva romanen. När jag väl hade börjat så kände jag att skrivandet var så roligt att jag var tvungen att fortsätta med det, säger han. 

Trygghet som förföll

Under sina 31 år som heltidsförfattare har Mats Berggren skrivit ett antal romaner, både för ungdomar och för vuxna. Han har också skrivit dokumentärromanen ”Generation 55+” , där han genom sina egna, sin pappas och sin dotters erfarenheter speglar samhällsutvecklingen, med en trygghet som först ökar och sedan börjar förfalla på nytt.

–  När min pappa var i tjugoårsåldern jobbade han 48 timmar i veckan och studerade vid sidan om. Jag kunde i samma ålder få en fast tjänst och ganska snart efter det ett lägenhetskontrakt. Min dotter, som är i den åldern nu, har aldrig haft en fast tjänst och inte heller en egen bostad, säger han.

Sitt senaste bokprojekt, ungdomsromanen ”Rami och Jonatan”, om två unga pojkar som förälskar sig i varandra, har han avslutat och boken kommer ut i maj. Vad nästa projekt blir vet han inte än.

– Jag måste alltid börja med en stark idé, och när den kommer känns det tydligt. Det är som en vibration som går genom kroppen, och jag känner att det där måste jag bara skriva om. Nu väntar jag på vad nästa blir.

Tills idén kommer har han priset att glädjas åt.

– Det känns verkligen jätteroligt att få det. Lite vimmelkantigt faktiskt, säger han.