– Denna är förbjuden för att det är mycket naket och sex. Och denna är bannlyst eftersom den innehåller regimkritik. Här har vi en bok om minoriteter, den är inte heller tillåten.
Samtliga böcker ska katalogiseras, plastas och stämplas innan de ställs i bokhyllorna ute i biblioteket. Och det börjar bli bråttom. Den 16 september är det officiell invigning av det nya yttrandefrihetsbiblioteket i Malmö. Det blir då världens enda internationella samling av förbjuden litteratur, och är uppkallat efter den svenska journalisten Dawit Isaak som suttit fängslad utan rättegång i Eritrea sedan 2001.
Hit kan malmöborna komma för att låna böcker vars författare blivit censurerade, fängslade eller i värsta fall mördade. Böcker som är strikt förbjudna i författarnas hemländer.
Tanken att starta ett bibliotek för hotad litteratur väcktes för ett par år sedan. Emelie Wieslander, chef över enheten Dokumentation och yttrandefrihet vid Malmö stadsarkiv, har varit en av de drivande krafterna.
– Ett arkiv har som uppgift att sätta fingret i luften och känna efter vad som händer hemma och ute i världen. Detta är viktigt att dokumentera, både för samtiden och framtiden.
Att det skulle hamna i just Malmö är inte heller så konstigt, menar hon:
– Malmö stad har länge tagit ställning för konstnärlig yttrandefrihet och arrangerat författarscener och seminarier. Så att satsa på ett yttrandefrihetsbibliotek var ingen aha-upplevelse, utan snarare en logisk tanke.
För ett år sedan anställdes bibliotekarie Ulrika Ahlberg för att kartlägga och köpa in litteratur. Hittills har det blivit 1 400 titlar. Fler tillkommer hela tiden.
– Vissa har varit svårare än andra att få tag i. Vi är ju vana vid att beställa via nätbokhandel men i ett land som Iran, där utgivningen ofta sker i hemlighet, får man ta direktkontakt med förlaget och försöka få ut boken ur landet. En del har krävt lite detektivarbete, men man lär sig efterhand vilka vägar som fungerar.
Ulrika Ahlberg har haft tätt samarbete med organisationerna PEN International och ICORN, nätverket för fristadskonstnärer. Sakkunniga har också anlitats, bland annat en professor i arabisk litteratur. På sistone har hon dessutom börjat få mail från författare själva som gärna ser sig representerade på biblioteket.
– Vi befinner oss mitt i processen och hoppas förstås också på hjälp och tips från malmöborna att fylla biblioteket, säger Emelie Wieslander.
Böckerna köps in på originalspråk och ska, om möjligt, kompletteras med en version på engelska eller ett skandinaviskt språk. En titt i bokhyllorna visar ett brett spann av litteratur från olika delar av världen: Saudiarabien, Kina, Turkiet, Nigeria och Belarus, men också Nya Zeeland, Irland och USA.
För den oinvigde kan det vara svårt att uppfatta någon gemensam nämnare mellan den kinesiske nobelpristagaren Liu Xiaobos poesisamling och den amerikanska barnboken om superhjälten Kapten Kalsong. Som hjälp på vägen finns ett exlibris, en informationslapp, innanför pärmarna på varje bok. Här anges författarens ursprungsland och vad hen blivit utsatt för.
Vi får veta att regimkritikern Liu Xiaobo dog i fängelset. Och att böckerna om Kapten Kalsong faktiskt rensats ut från en del amerikanska skolbibliotek, då den skildrar normbrytande könsidentiteter och dessutom anses innehålla fula ord.
– I vissa fall kan man bläddra och tänka: ”Herregud, hur känslig kan man vara!?”. Och man kan reagera på att Harry Potter är bortplockad från en del skolbibliotek med motiveringen att den handlar om magi, säger Emelie Wieslander.
I Sverige är det lätt att ta yttrandefriheten för given. Men även här har debatter blossat upp, om vad som egentligen är acceptabelt att trycka och sprida. Böcker som ”Tintin i Kongo” och ”Lilla Hjärtat” skulle definitivt kunna platsa i det kommande biblioteket, menar de.
– Biblioteket ska vara en arena för fri åsiktsbildning och vi strävar efter att ha låga trösklar. Vår roll är inte att leverera sanningar, utan att visa komplexiteten och ge plats för samtalet kring vad som ingår i begreppet konstnärlig frihet, säger Emelie Wieslander.
Några av böckerna är så kallade kontextböcker på temat mänskliga rättigheter, censur och tryckfrihet. För att bredda perspektivet har de också köpt in äldre böcker som varit kontroversiella när de gavs ut, som George Orwells ”1984”, Carl Jonas Love Almqvists ”Det går an” och, kanske otippat, ”Bröderna Lejonhjärta”.
– Ja, den fick tryckas i hemlighet i Tjeckoslovakien under Sovjettiden eftersom upproret mot Tengil uppfattades som ett hot mot regimen, upplyser Ulrika Ahlberg.
Invigningen blir ett nertonat firande. Men därefter hoppas de att malmöborna ska börja hitta hit. Genom fjärrlån kan dessutom läsare i andra delar av landet ta del av bibliotekets utbud. Planen är också att bredda konstformerna framöver. Kanske upprätta en musikstation där besökarna kan lyssna på förbjuden musik.
– Egentligen är detta ingen spjutspetsteknik, utan grundar sig i vanlig biblioteksverksamhet. Men vad vi vet finns inget annat bibliotek som har den här typen av samling. Så frågan är väl snarare – varför har ingen gjort det här tidigare?
PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC
Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.