– Jag var uppvuxen med pappa, ville bli som pappa men vågade inte bli som pappa. Så jag slungades in i kvällspressen och gick där och undrade vad jag höll på med. Jag ville bli författare, men tänkte inte på bestsellers utan jag ville bli en ”fin” författare.

Innan ”Jag är Zlatan Ibrahimovic” hade David publicerat sju böcker, den mest uppmärksammade var ”Syndafallet i Windsor” som handlade om den brittiske matematikern Alan Turing:

– Det var när jag skrev Zlatan-boken som jag hittade mig själv och mitt språk, då blev det slut på navelskåderiet.

Lanserad i 27 länder

I dag släpps ”Mannen som sökte sin skugga” som är Davids andra bok i Milleniumserien och den femte boken totalt i serien. Den förra boken, ”Det som inte dödar oss”, blev en internationell succé, lanserad i 27 länder samtidigt och har sålt i upp mot åtta miljoner exemplar.

Dessutom börjar inspelningen av en ny Hollywoodfilm baserad på ”Det som inte dödar oss” i år. Filmen får premiär nästa år, och 2019 släpps Davids tredje Millenium-bok. Man kan väl slå fast att det finns goda förutsättningar för ytterligare försäljningssuccéer.

”Mannen som sökte sin skugga” är en spännande berättelse där huvudtemat handlar om genforskning baserad på gamla svenska rasbiologiska föreställningar. Vidriga övergrepp har med statligt stöd begåtts mot en rad barn, framför allt tvillingar. David Lagercrantz är själv fascinerad av ämnet:

– Jag gjorde själv en hel del research och blev speciellt intresserad av vår egen mikromiljö – något som sedan i hög grad påverkar vad vi söker oss till. Sammantaget kommer tvillingforskningen fram till att vi påverkas ungefär lika mycket av arv och miljö.

Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist tar upp kampen mot forskarmaffian som genomfört genexperimenten vilket leder till hisnande resa in i fängelser och lärosäten och till de utsatta förorterna.

Stieg Larsson, som skapade Millenium-serien och skrev de tre första böckerna, var djupt engagerad i vänstern, bland annat var han medlem i Kommunistiska arbetarförbundet, deltog i FNL-rörelsen och fortsatte sedan sitt arbete mot rasism, diskriminering och högerextremism inom stiftelsen Expo, som han själv var med och grundade.

David Lagercrantz definierar sig själv som vänster trots att han aldrig varit organiserad:

– Jag fick en vänsterståndpunkt med modersmjölken, vi fick lära oss att känna skuld över att vi var så priviligierade och förstå hur mycket vi fått gratis. Jag tror på solidaritet som det viktigaste. Ett samhälle definieras av hur det tar hand om sina svagaste.

– Stieg Larsson stod längre till vänster än jag, men i hjärtfrågorna står vi för samma sak, det är uppenbart. Förakt mot de svaga är det värsta jag vet, jag får rysningar av att höra högerfolk tala om ”slappa, lata jävlar”.

– Jag trodde att vi gick mot en bättre värld, inte att det skulle bli värre. Men om vi tittar på hur det ser ut i dag så ser vi fascism som växer.

Anklagades för gravplundring

När David Lagercrantz skrev sin första Míllenium-bok fick han mycket kritik för att han fortsatte skriva på en serie böcker vars skapare dött. Han anklagades för gravplundring och det ena värre än det andra.

David Lagercrantz själv såg det aldrig som ett moraliskt problem:

– Det var helt galet från början. Jag satt med reportrar som bara hoppade på mig. Det finns en arvstvist som är problematisk, men det finns inga moraliska problem när det gäller hans författarskap, tvärtom. Det kommer nya läsare, unga upptäcker hans böcker och det görs dokumentärer om honom.

– När jag idag träffar journalister är det helt omvänt, alla är så positiva och det är så vänligt att jag blir nästan misstänksam. Folk sitter och frågar snällt och intresserat, det är som en helt ny värld.

För David Lagercrantz har Millenium-böckerna tillsammans med Zlatan-boken betytt att han är ekonomiskt oberoende. Miljonerna har regnat in i hans bolag. Men vad har det betytt för honom?

– Folk frågar mig hela tiden om jag har förändrats av framgångarna. Det svar man ska ge är att jag fortfarande är samma, vanliga kille. Men det är klart att man förändras. Och det finns ju forskning som bekräftar att får du inflytande och blir sedd på ett annat sätt förändras du. Det finns en utmärkt bok om detta, ”The Power Paradox”.

Men hur har du förändrats?

– Jag hoppas jag har förändrats till det bättre, men det säger väl alla. Vad jag definitivt blivit bättre på är att ge komplimanger. Det är mycket lättare nu; om någon för länge sedan sa till mig att hans nya bok hade sålts till 30 länder och min nya bok knappt sålts till någon alls så försökte jag vara positiv, dunkade honom i ryggen och sa ”Grattis, bra jobbat”. Men det var svårt att lägga någon äkta glöd bakom.

– Men nu säger jag: ”Wow, jättekul”, och det är på riktigt. Det är mycket lättare att vara generös när man inte känner att man har något litet sår i sig.

Det har lite föraktfullt talats bakom David Lagercrantz rygg att han inte riktigt är värd sina framgångar. De som säger så har hävdat att han inte skapat något själv utan bara tagit uppdrag. Först ett om Zlatan och sedan Millenium-serien. David Lagercrantz:

– Jag var uppväxt med idén ”Gräv där du står” och visst finns det fördelar med det – men det blir lätt lite incestuöst. Förutom att jag många gånger sysslat med uppdrag – hela journalistiken bygger på det – så tycker jag att det finns något spännande med att en riktig författare med en vision möter marknaden.

– Jag tycker om uppdrag och det kan ge fantastiska resultat. Se på Jonas Bonnier som är en begåvad författare och plötsligt skriver en bok om helikopterrånet, det blev ett möte som var spännande. Jag träffade honom och sa att när han träffade rånarna måste det varit som när jag träffade Zlatan. Fast mycket mer. Överklassens överklass möter Botkyrka. Och jag har bara hört positivt om boken.