Arlo Parks rogivande röst ger ofta en känsla av att livet och känslorna visserligen kan vara vackra men att allt i slutändan ändå är förgäves. Det är en röst som hört någon säga ”det ordnar sig” men inte känner sig det minsta övertygad. Den 19-åriga Arlo Parks, född och uppvuxen i London som Anais Oluwatoyin Estelle Marinho, listar författare som Sylvia Plath och Allen Ginsberg som inspiration och hennes musik osar av sårbarhet, längtan, ung förälskelse och vardaglig melankoli. Lyssna på ”Cola”, ”Eugene” och Easy Life-samarbetet ”Sangria”.

Finland

Film: Aki Kaurismäki

Verkligheten år 2020 är kanske absurd nog för många och har säkert väckt existentiella funderingar. För den som ännu inte fått nog av de elementen rekommenderas den finska mästerregissören Aki Kaurismäki. Med filmer som ”Flickan från tändsticksfabriken” och ”Mannen utan minne” har han skapat en omisskännlig stil med dysterhet, nostalgisk scenografi och ordkarg dialog som byggstenar, men där finns också längtan, värdighet och inte minst humor. I 2010-talets ”Mannen från Le Havre” och ”Ljus i natten” anlägger han sitt unika perspektiv på flyktingkrisen. En lustig detalj i sammanhanget är att Kaurismäki driver en bar i Helsingfors med namnet Corona Bar.

Polen

Litteratur: ”Styr din plog över de dödas ben”

Nobelpristagaren i litteratur 2018, Olga Tokarczuk, berättar i ”Styr din plog över de dödas ben” (2010) om den pensionerade läraren Janina Duszejko som lever ett ensligt liv i närhet till den natur och de vilda djur som hon ofta föredrar framför människor. När först grannen Storfot hittas död och sedan flera ur männens jaktlag tas av daga börjar hon sin egen undersökning. Snart misstänker Duszejko ickemänskliga krafter. Svenska akademiens motivering löd ”för en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform”. Boken har filmatiserats av den polska stjärnregissören Agnieszka Holland med den svenska titeln ”Villebråd”.

Ryssland

Konst: Natalia Goncharova

Natalia Goncharova, född i Ryssland 1881, var ett stort namn inom det ryska avantgardet och inte rädd att experimentera. Europeisk kubism inspirerade henne men även folkkonst och religiös ikonografi. Goncharova och maken Michail Larionov utvecklade i början av 1910-talet rayonism, en abstrakt stil byggd på färgstrålar som reflekterar ljus. Tillsammans jobbade de också i en anda av ”alltingism”, på ryska vsechestvo, där en blandning av stilar och tekniker var tillåtet. Hon designade också balettkostymer, mode och inredning. Goncharovas motiv sträckte sig från äppelplockande bönder till abstrakta nakna bröst. De senare konfiskerades av polis under en utställning.

Belgien

Film: ”Lolas väg mot havet”

Artonåriga Lola och hennes far reser tillsammans i riktning mot havet. Två år tidigare slängde pappan ut henne ur familjens hus. Då var Lola fortfarande hans son, Lionel, och Lola var någon pappan inte kunde förstå eller acceptera. Lola hamnade i fosterhem. Nu är hennes mamma död och både hon och hennes far vill uppfylla mammans sista önskan, att ge henne en sista vila vid barndomens stränder vid Nordsjökusten. I bilen tvingas den motvilliga roadtrip-duon konfrontera varandra, sina egna känslor och se tillbaka på familjens historia.

Vatikanstaten

Tv: The young pope/The new pope

Paolo Sorrentinos strålande vackra HBO-
såpopera om intriger och relationer runt den heliga stolen. Jude Law spelar den kedjerökande Lenny Belardo, den första amerikanska påven. Han väljer namnet Pius XIII och trots sin unga ålder ser han sig inte alls som en progressiv kraft inom kyrkan, han kräver lydnad av sina följare. Lenny stångas främst med syster Mary och kardinal Voiello, Vatikanens utrikesminister som har ett finger med i det mesta. Visuellt enastående, tankeväckande och humoristisk, även för den som inte har något vidare religiöst intresse. ”The young pope” är namnet på säsong ett, uppföljaren släpptes i år som ”The new pope”.

Tjeckien

Litteratur: ”Förvandlingen”

”När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar, fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt”, lyder den inledande meningen. Franz Kafkas klassiker från 1915 bryr sig inte om detaljer som hur eller varför detta skett. Nej, den är mer intresserad av känslan av isolering, människans kamp för att anpassa sig och om hur familjens, och samhällets, inställning till Gregor förändras då han inte längre kan arbeta. Goetheinstitutet i Prag har omvandlat romanen till en virtual reality-upplevelse, för den som en dag har vägarna förbi.